I flera rapporter på sistone ser läkare ut att må bättre än många andra yrkesgrupper. Exempelvis visar den senaste statistiken från regionernas försäkringsbolag Afa försäkring att läkare har lägre risk för långvarig sjukfrånvaro jämfört med andra vårdyrken, fastän risken har ökat för kvinnor samtidigt som den minskat för män. Även i Sacos senaste rapport om psykisk ohälsa bland akademiker ligger läkare långt under yrkesgrupper som präster, socialsekreterare och psykologer när man räknar andel sjukfall med psykiatrisk diagnos, dit bland annat stressrelaterade sjukskrivningar hör.

Men precis som i alla andra yrkesgrupper finns det en tydlig könsskillnad; kvinnorna mår överlag avsevärt sämre än sina manliga kollegor. Siffrorna visar 7,6 pågående sjukfall per 1 000 manliga läkare, medan motsvarande siffra för de kvinnliga läkarna är 24,1. Och utvecklingen går åt fel håll.

– Det är väldigt oroväckande att den psykiska ohälsan bland akademiker ökar, men det som är extra intressant är att det främst är unga kvinnor utan barn som råkar ut för det här. Pressen att prestera verkar följa unga tjejer från skolan och ut i arbetslivet, säger Thomas Andrén.

Vårdyrken är också bland de värst drabbade grupperna när det kommer till stressrelaterad ohälsa. Enligt Thomas Andrén går detta tillbaka till den ekonomiska krisen på 1990-talet då den offentliga sektorn hyvlades ned. I rapporten skriver han att en tredjedel av alla vårdbiträden försvann under den här perioden och att antalet sekreterare och assistenter också minskade. Det innebar i sin tur en tyngre administrativ börda på läkarnas axlar. I dag råder det dessutom brist på specialistsjuksköterskor och vissa typer av specialistläkare, vilket bidrar till en tuffare arbetsmiljö.

– Första linjens chefer inom vården behöver också ett bättre mandat för att kunna göra förändringar i arbetsmiljön, så att folk inte blir utmattade, säger han.

Madeleine Liljegren, ordförande för Sveriges yngre läkares förening, tror att det kan finnas många olika orsaker till att kvinnliga läkare mår sämre än män. En vanlig förklaring är att kvinnor generellt sett drar ett tyngre lass i hemmet, men det kan finnas fler skäl, menar hon.

– Kvinnor upplever ofta att de blir mer ifrågasatta i sin yrkesroll än vad manliga kollegor blir, både av patienter och av vårdpersonal.

Det finns också förväntningar på att kvinnliga läkare ska inta ett slags sekreterarroll ovanpå alla andra arbetsuppgifter.

– Det klassiska exemplet är ju det här med faxen. Alla kvinnliga läkare har fått frågan om de kan hjälpa till och faxa, men när jag pratar med manliga kollegor förstår de inte vad jag menar. Ingen har bett dem att faxa, säger Madeleine Liljegren.