Efter många års enträgna diskussioner fick läkarföreningen i Örebro till sist gehör för att läkarlönerna är för låga. Men det avtal med 5 procents löneökning sammanlagt för 2020 och 2021 var från början något som läkarföreningen ställde sig avvaktande till.

– Vi hade inte så mycket erfarenhet av tvåårsavtal sedan tidigare. Det är ju en mer komplicerad lösning med fler faktorer att ta hänsyn till och ränta-på-ränta-effekter. Men det blev bra, vi är väldigt nöjda, säger ordförande Lars Edling.

För läkarföreningen var det viktigt att få erkännandet att läkarna är för dåligt betalda. Avtalet kombinerades också med en satsning på höjda lägstalöner på alla nivåer i regionen.

– Så efter åratal av tragglande har vi ändå nått något som liknar samförstånd med vår arbetsgivare, säger han.

Det centrala avtal som Läkarförbundet och arbetsgivarna kommit överens om sträcker sig över totalt fyra år och gäller fram till den sista mars 2024. Avtalet innebär en garanterad lägsta höjning av lönerna, men kan fortfarande trumfas av framgångsrika lokala förhandlingar. Avtalets första år var sifferlöst, det fanns alltså ingen centralt angiven nivå för löneökningarna. För det andra året, 2021, enades parterna om en löneökning på minst 2 procent. Det avspeglar sig också i Läkartidningens enkät till alla lokalföreningar, där de flesta befinner sig i spannet 2,1–2,3 procent. Inför nästa år har parterna dock enats om en lägre lönehöjning på 1,6 procent, vilket tvingar föreningarna till ännu tuffare förhandlingar för att hålla uppe lönerna.

– Vi är måna om att inte halka efter igen efter och vi upplever att hälso- och sjukvårdsledningen håller med oss där, säger Lars Edling.

Snäppet under Örebro hamnade läkarna i Blekinge och Västernorrland som fick 2,4 procent i löneökning 2021. Ytterligare ett hack ner ligger Sörmland med en höjning på 2,3 procent. Där lyckades man dock förhandla fram förbättrad ersättning natten till julafton.

Andra föreningar uttrycker missnöje med resultatet av de lokala förhandlingarna. »Vi fick knappt 2,18 procent och inget annat var förhandlingsbart«, skriver Gunilla Engström, ordförande för Norrbottens läkarförening, i sitt enkätsvar. Emelie Hultberg, som leder Västra Götalands läkarförening, skriver att regionen har landets sämsta läkarlöner och att Sahlgrenska universitetssjukhuset sticker ut negativt i sammanhanget. Årets utfall i lönerevisionen landade i regionen på mellan 2 och 2,4 procent, beroende på förvaltning. Enligt Emelie Hultberg är målet framåt löner i nivå med rikssnittet.

För Jönköpings läns läkareförening blev årets lönerevision på 2,16 procent en plump i protokollet, med tanke på att regionens läkare de senaste tio åren fått en löneökning på i snitt 2,6 procent årligen.

– Vi har inte haft så lågt utfall sedan början av 2000-talet så det var en jättebesvikelse, säger ordförande Bengt Hultberg.

Läkarföreningen hade också hoppats på ett förbättrat jouravtal med högre ersättning på storhelger men fick nobben även där.

– Däremot lyckades vi bra 2020, när arbetsgivaren på grund av pandemin ville se en snabb och smidig process. Det är möjligt att de tycker att de gav lite för mycket där och har försökt att jämna ut det nu.

En annan förklaring till att läkarna i Region Jönköpings län i år fick en mindre löneökning än tidigare var att regionen valde att satsa på vissa kvinnodominerade yrkesgrupper.

– Det har vi inget emot, men alla andra fick ju vara med och betala den satsningen.

Trots att det centrala avtalet ser mindre gynnsamt ut nästa år går Bengt Hultberg in med tillförsikt i nya förhandlingar efter årsskiftet. Eftersom Region Jönköpings län har ambitionen att bli Sveriges bästa offentliga arbetsgivare måste man också öppna plånboken och se till att läkarna får en lönerevision klart över märket på 1,6 procent, menar han. Med två tunga pandemiår i bagaget tycker Bengt Hultberg också att det är viktigt att regionerna uppmärksammar de insatser i vården som läkarkåren stått för.

– Alla läkare har påverkats. Antingen genom att arbeta direkt i pandemivården, eller genom extrapass och tillfälliga omplaceringar. Det är insatser som arbetsgivaren på något sätt måste visa uppskattning för.

Det här är ett argument som hörs från fler läkarföreningar. I Stockholm landade förhandlingarna på drygt 2,2 procent i löneökning för SLSO, den regiondrivna primärvården, medan sjukhusläkarna fick strax över 2 procent. För lågt, menar Stockholms läkarförenings ordförande Johan Styrud. Han hoppas att arbetsgivaren till nästa års lokala förhandling visar att man sett och uppskattat det arbete som läkarna gjort under pandemin och även nu under den fjärde covidvågen. Vad som vore ett bra utfall är svårt att säga, menar Johan Styrud.

– Jag tycker arbetsmiljön är det viktigaste. Lön är nummer två. Men folk ska ju känna att det lönar sig om man gjort en extrainsats. Det är jätteviktigt.