Självvald inläggning har fått snabb spridning i landet

Självvald, eller brukarstyrd, inläggning innebär att vissa slutenvårdsplatser i psykiatrin öronmärks för svårt sjuka patienter som själva kan lägga in sig när de tycker att det behövs.

Nu visar en kartläggning som Socialstyrelsen gjort att vårdformen har spridits snabbt i landet.

Numera finns den i nästan alla regioner. Bara Blekinge, Gävleborg och Uppsala har ännu inte tagit steget, enligt kartläggningen.

I maj i år fanns totalt 70 platser för självvald inläggning nationellt sett. Fram till dess hade 925 patienter i landet gjort överenskommelser med vården om att själva kunna lägga in sig.

Toppar ligan gör Skåne, där det handlar om 330 patienter.

Hur regionerna har utformat vårdformen och vilka patientgrupper som kommer i fråga skiljer sig dock åt en hel del.

Samtliga 18 regioner erbjuder självvald inläggning för patienter med självskadebeteende. Därutöver ser det mer spretigt ut.

11 regioner erbjuder strategin för patienter med psykossjukdom, 9 mer brett för allmänpsykiatriska patienter och 8 för patienter med ätstörningsproblematik.

Åtta regioner har dessutom infört metoden i barn- och ungdomspsykiatrin. Enligt Socialstyrelsen handlar det oftast om ungdomar med emotionell instabilitet och återkommande självdestruktiva handlingar. Insatsen är sällan aktuell för dem som är yngre än 15 år.

I sin utvärdering konstaterar Socialstyrelsen dock att självvald inläggning fortfarande är »en vårdform under utveckling« och att det vetenskapliga stödet för den än så länge är svagt, även om såväl patienter som vårdgivare verkar uppskatta vårdformen.

Enligt en genomgång som Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) gjort har bara ett fåtal vetenskapliga studier tittat närmare på självvald inläggning. Samtliga har metodologiska brister och begränsningar när det gäller generaliserbarhet.

Läkartidningen har ringt upp Pontus Strålin, medicinskt sakkunnig i psykiatri på Socialstyrelsen, som deltagit i utvärderingen, för att fråga:

Har det gått för fort att rulla ut självvald inläggning över landet?

– Ja, det kan man ju fundera på. Om man tittar på det från en rent vetenskaplig synvinkel så kan man ju tycka att det har gått väldigt fort, säger Pontus Strålin och fortsätter:

– Samtidigt är det en lite annan sak om man tittar på perspektiv som personcentrerad vård, delaktighet och inflytande över vården.

Han påpekar att Socialstyrelsen ser ett behov av insatser som självvald inläggning, som utgår från patienters värderingar och preferenser, och som förbättrar patientens självbestämmande och delaktighet.

– Där kan det ju ändå finnas starka skäl till att det här är en bra och värdefull insats, säger han.

Hittills är erfarenheten i vården överlag väldigt positiv, enligt Pontus Strålin.

– I vår sammanställning av erfarenheter från både verksamheter och patienter ses självvald inläggning som en värdefull insats, som även förändrar hur man upplever att man blir bemött i vården och kan förändra kulturen i heldygnsvården, säger han och tillägger:

– Det är kanske lite mjukare variabler än vetenskaplig evidens när man tittar på utfall för sjukdomstillstånd. Samtidigt finns behov av fortsatt forskning på den här typen av arbetssätt, men där man behöver fundera på vilka utfallsmått som är mest relevanta.

Saker som delaktighet och inflytande över vården kanske man skulle kunna uppnå även på andra sätt?

– Ja, så är det. Det här är ett sätt att försöka nå de här målen i vården. Dessutom är det ju så att självvald inläggning inte är någon väldefinierad metodik egentligen. Man har utformat det här arbetssättet väldigt mycket lokalt och på lite olika sätt i olika regioner och på olika kliniker.