Statlig återhämtningsbonus går till hållbara scheman i vården

Som en morot för personal inom vård och omsorg som slitit hårt under pandemin beslutade regeringen i våras att införa en återhämtningsbonus på totalt nästan 300 miljoner kronor. Pengarna ska göra det möjligt för kommuner och regioner att testa nya arbetsmetoder som kan skapa en bättre arbetsmiljö på lång sikt. Nu har Socialstyrelsen betalat ut drygt 249 miljoner, varav 56,4 miljoner kronor går till projekt i 16 regioner.

– I princip alla fick sina ansökta belopp beviljade då de uppfyllde förordningens krav, sa Fatima Vejsel, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande tidigare i höstas.

Av regionerna är det inte helt oväntat Västra Götaland, den med flest anställda, som fått mest i bidrag. Totalt handlar det om 21 miljoner kronor som ska gå till att förstärka med servicemedarbetare på hundra arbetsplatser inom slutenvården, främst som avlastning för undersköterskor och sjuksköterskor. Läkartidningen har varit i kontakt med ytterligare sju regioner för att få en uppfattning om vilken typ av initiativ man satsar på. På flera håll är det projekt kopplade till schemaläggning och arbetstid som fått stöd. Exempelvis ska både Region Dalarna och Region Västerbotten ta fram utbildningar om hållbara scheman.

I Västerbotten tänker man sig dels en utbildning för chefer och schemaplanerare med information om bland annat hur arbetstider kan påverka hälsan och vad som är god bemanningsplanering. Men det ska också tas fram en utbildningsmodul som riktar sig till medarbetarna med tips på hur de själva kan påverka sådant som hälsa och sömn.

– Vi får signaler om att det finns en trötthet på många håll i vår organisation efter pandemin. Genom att sätta fokus på de här frågorna tror jag att vi kan öka kunskapen och på sikt också få hälsoeffekter. Kanske inte i form av färre sjukskrivningar, men möjligen i termer av förändrade scheman som bättre tar hänsyn till personalens välbefinnande, säger Jens Wahlström, chef för Företagshälsan i Region Västerbotten.

Även Region Gävleborgs HR-direktör Ulrika Boström Gatti ser ett stort behov av återhämtning hos personalen.

– Många tänker att man återhämtar sig på fritiden, men det är otroligt viktigt att kunna göra det på jobbet också. Det kan vara i form av mikropauser, att kunna ta en fikarast eller ha möjlighet att varva mellan komplexa och mindre krävande arbetsuppgifter, säger hon.

I Gävleborg kommer statsbidraget bland annat användas till att se över schemamodellerna. Planen är att jobba med workshops där man i ett första skede tittar på befintliga scheman för att sedan analysera dessa och försöka komma fram till vad som har funkat bra och vad som har varit mindre lyckat.

– Vi har sett att önskescheman, där man i stor utsträckning planerar sin egen tid, sliter väldigt mycket på personalen. Många vill ju komprimera sin arbetstid, men det kanske inte är det bästa i längden. Verksamheter som har valt att ha mer fasta scheman får också en jämnare bemanning framåt, säger Ulrika Boström Gatti.

På Gottsunda vårdcentral i Uppsala har man ett helt annat upplägg, som syftar till att utnyttja arbetstiden på bästa sätt. En del i det arbetet är att inte slentrianmässigt kalla patienter på återbesök – när det i vissa fall går lika bra att skicka brev och be patienten att återkomma vid behov, säger verksamhetschefen Patricia Lundén.

– Det har varit en tendens tidigare att man bara klickar på »acceptera« och sätter upp en patient på väntelistan utan att reflektera över hur mycket arbete det innebär för oss.

En annan ändring som Patricia Lundén hoppas få se framöver är exempelvis att recept kan skrivas ut på längre tid, vilket minskar den administrativa bördan när man inte längre »behöver hålla på och dutta«, som hon säger.

Hon vill också införa en »beredskapsläkare« på vårdcentralen, en läkare som inte tar emot några egna patienter utan bara har administrativ tid inlagd i schemat och kan handleda övrig personal. Bakgrunden är att sjuksköterskegruppen är nyutbildad samtidigt som man har många läkare under utbildning.

– Så vi har ett stort behov av någon som finns till hands och kan svara på frågor. Då skulle vi slippa stå utanför dörren och vänta på att en patient ska gå så att man kan smita in och ställa sin fråga på två minuter innan nästa patient kommer.

Ett annat projekt i samma region går ut på att införa samtalsgrupper för medarbetare som arbetat direkt i covid-19-vård eller på annat sätt påverkats starkt av pandemin. Samtalen genomförs vid tre tillfällen per grupp med handledning från företagshälsovården. Tanken är att stärka det sociala stödet och ge en chans att lyfta sådant som exempelvis moralisk och etisk stress, säger Mariette Veideskog, funktionsområdeschef på HR-avdelningen.

– Alla har vi påverkats av pandemin på något sätt, och det är viktigt att betona att det är normalt att reagera i en så onormal situation som pandemin har varit, säger hon.

Region Stockholm har tilldelats jämförelsevis lite pengar. 1,3 miljoner ska gå till ett digitalt sömnhjälpsprogram och en lärplattform kring reflektion. Att Stockholm inte sökt pengar till fler projekt beror enligt HR-direktör Ulrika Sundqvist på den korta ansökningstiden.

Sista ansökningsdag var ursprungligen satt till den 1 september men fick skjutas fram till den 10:e eftersom så få ansökningar kommit in. I en tidigare artikel i Läkartidningen har såväl Läkarförbundet som Sveriges Kommuner och regioner även uttryckt kritik mot det faktum att bidragen bara får gå till nya projekt – som dessutom ska vara avslutade vid årsskiftet.

– Det begränsar möjligheterna helt enkelt. Sedan är grundprincipen bra och vi hoppas att det blir bättre nästa år om man fortsätter med det här, sa Emelie Hultberg, ordförande för Läkarförbundets arbetslivsgrupp, i september.

Läs också:
Få regioner har sökt statlig bonus för återhämtning – deadline förlängs