Elham Rostami, forskare och neurokirurg vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, har lett studien kring penetrativa trauman, som visar en ökning av den här typen av skador de senaste åren – i linje med vad Brottsförebyggande rådet (Brå) har sett. Men deras studie, som utgår från uppgifter ur det nationella traumaregistret 2012–2018, breddar också bilden och visar vilka patienterna är och hur det går för de svårast skadade.
Mest är det unga män som utsätts. Av dem som dör på grund av skottskador var 96,4 procent i studien män.
– Men knivskadorna har hamnat lite i skuggan av skottskadorna, även om de är flera tusen, och här finns det lite fler tjejer än bland de skottskadade, säger Elham Rostami.
Våldet kryper också ner i åldrarna.
– Tidigare var sådana här skador mer utspridda över olika åldrar, nu är det främst de yngre än 29 år som drabbas.
Över hälften av de skottskadade hade skador på huvud, hals och ansikte. När det gäller knivskärningar var det vanligast med skador på bröstkorgen, följt av huvud, hals och ansikte. 75 procent av patienterna hade flera olika skador. Av patienterna med svårt trauma mot huvudet dog hälften, medan många av dem som överlevde har fått svåra bestående men och behöver olika former av stöd.
Bara 13 procent av patienterna med huvudtrauma nådde upp till 5 poäng på Glasgow outcome scale, vilket kan ses som att patienten i princip är återställd.
Trots att Brå under forskningsperioden har rapporterat om en ökning av våldsamma dödsfall ser inte forskarna samma trend i dödligheten inom 30 dagar. Den har i stort sett varit oförändrad. Enligt forskarna kan en förklaring vara att många patienter dör innan de ens kommer in till sjukhus, alternativt att vården blivit duktigare på att ta hand om patienterna.
Elham Rostami och hennes kollegor har redan tagit nästa steg i forskningen, där de bland annat vill jämföra traumavården på olika platser och hur exempelvis tillgång till neurokirurgi och neurointensivvård påverkar utfallet för de drabbade.
– Neurointensivvård, exempelvis, är ju högspecialiserad vård som inte finns på alla ställen, så då vill vi se om de här patienterna kommer till rätt instans. Får de den hjälp de behöver? Hur ser skillnaderna ut mellan stora sjukhus med traumacentrum och mindre sjukhus?
Läs även: Våldet tvingar traumavården att växla upp
Studien om penetrativa trauman
- Studien utgår från uppgifter ur det nationella traumaregistret (Swetrau) under åren 2012–2018. I studien ingår totalt 4 776 patienter med penetrerande skador, varav 663 bedömdes vara särskilt svårt skadade (minst 15 poäng enligt Injury severity score). Av dessa hade 378 (55,5 procent) knivskador och 245 (37 procent) skottskador, medan 50 av patienterna (7,5 procent) hade andra typer av penetrativa trauman. Över hälften av patienterna hade skador på huvud, hals och ansikte.
- Forskarna valde att jämföra medeltalen för skott- och knivskador under två olika tidsperioder, 2013–2015 respektive 2016–2018. Under dessa perioder ökade antalet knivskador från 145 till 184. Ökningen av skottskador var ännu större, där steg antalet från 92 till 141. Dödligheten inom 30 dagar var under de undersökta perioderna i princip opåverkad bland patienter med skottskador (en minskning från 48 till 47 procent), medan den minskade något bland patienter med knivskador (från 24 till 21 procent). För patienter som utsatts för trauma mot huvudet låg dödligheten på 45 procent, jämfört med 18 procent för patienter utan trauma mot huvudet.
- Studien »Incidence, demographics, and outcomes of penetrating trauma in Sweden during the past decade« publicerades nyligen i tidskriften Frontiers in Neurology.
(uppdaterad 2022-02-22)
