Den nya visselblåsarlagen trädde i kraft den 17 december. I princip ska den införliva EU:s visselblåsardirektiv från 2019. Den innebär bland annat att alla verksamheter med minst 50 arbetstagare ska bli skyldiga att införa kanaler för att rapportera missförhållanden och att visselblåsares identiteter ska skyddas.
Det kan exempelvis röra sig om säkerhetsbrister, ekonomisk brottslighet eller mutor. Lagen omfattar inte bara arbetstagare på den aktuella arbetsplatsen, utan även praktikanter, egenföretagare, arbetssökande med flera.
Övergångsbestämmelser ger offentliga arbetsgivare och större privata arbetsgivare fram till den 17 juli på sig att införa visselblåsarsystem. Privata arbetsgivare med färre än 250 anställda har fram till den 17 december 2023 på sig.
Vid en kartläggning som Läkartidningen gjorde i augusti hade enbart åtta regioner ett visselblåsarsystem på plats. Några regioner hade dock fattat beslut om ett sådant, däribland Dalarna. Och på måndagen togs det i bruk.
– En visselblåsartjänst minskar sannolikheten att oegentligheter ska inträffa och ökar chanserna att upptäcka felaktigheter i tid. Med den här tjänsten vill vi visa att Region Dalarna menar allvar med vår värdegrund »öppenhet, respekt och ansvar«, säger regionstyrelsens ordförande Ulf Berg (M) i ett pressmeddelande.
Dalarna använder en extern tjänst från ett företag som också anlitas av andra regioner. Därigenom ska anonymiteten tryggas, och alla rapporter ska vara krypterade och ingen spårbar data ska sparas.
De inskickade rapporterna kommer sedan tas omhand av Region Dalarnas visselblåsarfunktion. Den består av regiondirektör, HR-direktör, chefsjurist och samordnaren för visselblåsarfunktionen.
Läs även:
Många regioner saknar funktion för visselblåsare – kan snart bli lag
Ny lag ska stärka skyddet för visselblåsare från december
