I dag ska alla domar i brottsmål mot legitimerad vårdpersonal rapporteras till Inspektionen för vård och omsorg (Ivo). Domstolarna är skyldiga att göra det. Men flera granskningar har visat att rapporteringen brister. Det innebär att läkare kan fortsätta sitt yrke, trots att de har begått allvarliga brott som egentligen skulle ha lett till att de hade blivit av med sin legitimation.

Enligt Charlotte Driving, rättschef på Domstolsverket som samordnar domstolarnas arbete, är en förklaring att det är relativt få domar – av de drygt 70 000 brottsmål som avgörs per år är det bara runt ett hundratal där den dömde har ett legitimationsyrke.

Charlotte Driving, chefsjurist på Domstolsverket. Foto: Sveriges domstolar

– Det är en sådan liten andel och ett fåtal mål försvinner lätt i en stor mängd, säger hon.

Ett annat problem är att det ganska ofta saknas information om yrken i målen. I vissa fall, där brottet exempelvis skett i anslutning till personens arbete, är den informationen en självklar del. Men så är det långt ifrån i alla brottsmål.

– En del mål avgörs exempelvis enbart på handlingar, då är det inte alls säkert att det finns information om yrke. I andra mål kanske man inhämtar ett yttrande från kriminalvården. Då kan det hända att man får den kunskapen men det är inte säkert, säger Charlotte Driving.

Går det inte att införa en rutin om att uppgift om yrke alltid ska ingå?

– Det är en komplicerad fråga. Var i ledet ska uppgifterna i så fall komma in? Ska man fråga i varje mål? Eller skulle domstolarna kunna få in strukturerad information om yrke från åklagare/polis? Men då förutsätter det att de för in uppgifterna och eventuellt även kontrollerar mot register att de stämmer.

Hur arbetar domstolarna med detta i dag?

– Jag känner inte till exakt vad varje enskild domstol gör. De har sina egna rutiner och organiserar sitt arbete själva, säger Charlotte Driving.

Hon påpekar att Domstolsverket varken kan och får granska hur domstolarna sköter skyldigheten. Däremot kan man informera domstolarna om att de ska rapportera in domar till Ivo, uppmärksamma dem på när det brister och stötta dem i arbetet att göra det.

– Vi har ingen tillsyn över domstolarna, men försöker stötta dem i att göra rätt. Vi ber dem vara uppmärksamma på de här frågorna och gör det vi kan, som att uppdatera informationen i vår handbok med riktlinjer.

Hur god är kunskapen på domstolarna om rapporteringsskyldigheten?

– Jag tror att det ser olika ut. En del har full koll, medan andra inte har det.

Enligt Charlotte Driving har Domstolsverket, Socialstyrelsen och Ivo inlett en dialog om hur rapporteringen kan bli bättre. Hon tror att samarbete med de berörda myndigheterna är den bästa vägen framåt.

– Kan vi lösa det på något sätt så är det tillsammans med dem.

Ett spår som nu undersöks är om Domstolsverket kan få tillgång till registren över legitimerad vårdpersonal, för att kunna stämma av om de som döms finns med i yrkesregistret.

Men det finns fler legitimationsyrken än läkare och kräver stora resurser att göra slagningar på alla som döms mot samtliga yrkesregister, påpekar Charlotte Driving som även tror att det skulle krävas lagändringar för att kunna göra det.

Samtidigt innebär bristerna i systemet att läkare som begått brott förblir oupptäckta och kan arbeta kvar. Det är en patientsäkerhetsrisk, enligt Ivo och Socialstyrelsen som gång på gång uppmärksammat problemet.

2020 gjorde TV4 Nyheterna en kontroll av alla legitimerade läkare i Sverige mot belastningsregistret. Då hittades 111 fall där domstolarna enligt lag borde ha skickat domslutet till Ivo, men där tillsynsmyndigheten inte fått någon information. I 25 fall var det läkare som begått vålds- och sexualbrott. 55 var dömda för brott kopplade till missbruk och 31 läkare var dömda för andra allvarliga brott som exempelvis urkundsförfalskning och bedrägeri.

Tidigare i år visade en  granskning av P1-programmet Kaliber att systemet fortfarande brister. Kaliber ger exempel på flera missade domar som upptäckts i granskningen. En läkare krockade exempelvis med bilen med två promille i blodet och en annan läkare dömdes för grov kvinnofridskränkning.

– Det är inte alls bra. Varje gång Ivo inte får kännedom om en legitimerad person som begått brott är allvarligt, säger Charlotte Driving.

Problemet har varit känt länge. Varför har ni inte löst detta?

– Jag förstår att man kan reagera på det. Men jag uppfattar att vi gör allt vad vi kan. I slutändan är det också en fråga om hur mycket resurser man ska lägga på detta.

Prioriterar inte domstolarna frågan?

– Det är svårt att svara på. Vi har väldigt många frågor som vi måste prioritera och vi har gjort en ganska grundlig utredning om expedieringsfrågor för att se om det går att automatisera kontroll av yrke. Det hade så klart varit jättebra. Men det har visat sig vara svårt.