Det är forskare vid Umeå universitet och flera andra lärosäten som nu har tittat närmare på hur många av dem som blivit till genom spermiedonation som väljer att ta reda på mer om donatorns identitet när de når vuxen ålder.

Sedan 1985 har man enligt lag rätt att få tillgång till den informationen om man fötts efter spermiedonation. Men enligt forskarnas resultat är det alltså ett fåtal som utnyttjat den rättigheten så här långt: Fram till december 2020 hade bara 60 av de cirka 900 personer som blev till genom spermiedonation i Sverige mellan 1985 och 2002 kontaktat kliniken på respektive universitetssjukhus för att få uppgifter om donatorn.

Resultaten förvånar Claudia Lampic, professor i psykologi vid Umeå universitet och en av dem som står bakom studien.

– Jag tror att den låga siffran delvis beror på att det finns många som inte vet om att de har blivit till med spermiedonation. Vi vet att många föräldrar är osäkra på hur de ska prata med sitt barn om detta och det finns därför en risk att man skjuter det framför sig. Men det verkar också finnas en grupp som vet om hur de blev till, men som har valt att inte söka information om sin donator, säger hon i ett pressmeddelande.

40 av de 60 personer som begärt att få ut uppgifter om donatorn tackade ja till att delta i en enkät.

Utifrån svaren drar forskarna slutsatsen att det vanligaste skälet till att efterforska donatorn var att man ville se om det fanns några likheter mellan en själv och donatorn. Ungefär hälften kände till sitt ursprung sedan tidig ålder. Resten fick veta först i tonåren eller som vuxna. Enligt forskarna var de som fick veta sent mer intresserade av att få information om eventuella sjukdomar i donatorns släkt. De tog också oftare kontakt med donatorn.

De flesta som svarade på enkäten uppgav att de fått tillgång till information om donatorn, men det var också fem personer som sa att de fått nej.

Det tolkar Claudia Lampic som att det verkar finnas en del skillnader i hur kliniker går till väga när de lämnar ut information om en donator, enligt pressmeddelandet. Det framgår dock inte av studien om personerna nekats information i närtid, eller om det ligger längre tillbaka i tiden.

Fynden publiceras i tidskriften Human Reproduction.