Nätverket Strama, Samverkan mot antibiotikaresistens, arbetar för en klok antibiotikaanvändning och åker ofta ut till vårdcentraler, närakuter och kliniker för att prata om hotet som en ökad antibiotikaresistens innebär.

Anna-Lena Fastén, allmänläkare på Strama Stockholm. Pressbild.

– I de sammanhangen har vårdpersonal berättat att de tycker sig se fler patienter som söker vård efter infektioner till följd av skönhetsingrepp utomlands. Vi får in fler sådana spontana vittnesmål, säger Anna-Lena Fastén, allmänläkare på Strama Stockholm.

Det har pratats om en så kallad »Zoom boom«, att pandemins många digitala möten gör att människor i högre utsträckning ser sådant de vill ändra på i sitt eget utseende och därför väljer att genomgå skönhetsoperationer.

Enligt 2020 års siffror från Smittskydd Stockholm fick 104 personer i regionen sannolikt MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) efter någon form av vård utomlands. Kvinnor i åldrarna 20-39 är den grupp som tydligast sticker ut i statistiken.

– Det rör sig nog ofta om sårinfektioner. En operation där man öppnar huden medför alltid en ökad risk för infektion, det gäller även operationer i Sverige. Men gör man operationen utomlands är det större risk för MRSA.

En teori som Anna-Lena Fastén har är att bakterieinfektionerna efter skönhetsingrepp utomlands blivit mer synliga i pandemitider när många annars avstått från att resa utomlands.

– Jag spekulerar nu, men jag skulle kunna tänka mig att infektionerna efter skönhetsingreppen tidigare dolts av alla de andra fallen med patienter som skadat sig eller insjuknat på semesterresor. Nu är det färre som har åkt på semester, så fallen som blir kvar nu är kanske de som valt att göra ingrepp.

Hur ser du på framtiden, tror du att resistenta bakterier efter skönhetsingrepp är ett växande problem?

– Det är jättesvårt att säga. Med fler ingrepp är det fler som drabbas av infektioner, så det beror helt och hållet på människors beteende, om man väljer att operera sig eller inte.