Från klockan 13 på onsdagen intar Region Uppsala stabsläge och aktiverar sin särskilda sjukvårdsledning. Det är tredje gången under pandemin som regionen går upp i någon form av beredskapsläge. Orsaken är personalläget och ett snabbt ökande antal covidfall.
– Läget i vården är ansträngt, och det ställer till stora problem när vårdpersonal inte kan gå till jobbet därför att de själva eller någon i samma hushåll fått covid-19, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Mikael Köhler i ett pressmeddelande.
Han poängterar att det blir lättare att överblicka situationen när man arbetar i stab. Sjukvårdsledningen följer dagligen vårdplatsbeläggning, provtagning, materiel och bemanning.
Region Uppsala är inte ensam. På tisdagen gick exempelvis också Region Värmland upp i stabsläge.
– Vi vet att många som smittas just nu blir lindrigt sjuka, men antalet patienter som behöver vård på sjukhus har ökat snabbt, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Lena Gjevert i ett pressmeddelande där hon poängterar att sjukvården måste vara redo om trycket håller i sig.
Dagen innan, i måndags, höjde Region Gotland sin beredskap. Visby lasarett har befunnit sig i stabsläge sedan mitten på december, och hela regionen följer nu efter på grund av den »extremt höga smittspridningen« och ett ansträngt läge för bland annat smittspårning, vaccination och bemanningsläge, uppger regionen på sin webbplats.
I Västerbotten gick Skellefteå lasarett upp i stabsläge den 4 januari, följt av Norrlands universitetssjukhus i Umeå dagen efter. I går, tisdag, aktiverade också regionen sin krisledning.
– Anledningen är den mycket ansträngda vårdplatssituation vi har på våra tre sjukhus samt den kraftiga ökningen av covid-19 i samhället. Vi har samtidigt brist på personal och bortfall på grund av sjukfrånvaro som påverkar verksamheten, säger stabschef Margit Håkansson i ett pressmeddelande.
Stabsläge är den lägre av tre beredskapsnivåer, där den mellersta är förstärkningsläge och den högsta är krisläge.
