Allmänläkaren Risten Utsi arbetar vid Jokkmokks hälsocentral. Foto: Privat

– Målet måste vara att kunna ge vård närmare patienter men det är glädjande att vi nu fått ett avtal med bra innehåll som också kan bidra till att höja kompetensen i Sverige, säger Risten Utsi.

Region Jämtland-Härjedalen har sedan 2015 kunnat remittera patienter till Sanks, Samisk nasjonal kompetansetjeneste – psykisk helsevern og avhengighet.

Samarbetet utvidgas nu genom ett bredare avtal som täcker regionerna i norra Sverige med största andelen samiska patienter – Dalarna, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten.

– Det är inte nytt för Norrbottens del att samarbeta med Sanks, men fram till nu har skett på ett mer oformellt plan där vi fått ringa dem för att se om patienter kan få komma till Norge. Det känns bra med ett avtal som nu reglerar vården, säger Risten Utsi, som aktivt drivit frågan genom det kunskapsnätverk för samisk hälsa som finns i berörda regioner.

Sanks-avtalet täcker vård för psykisk ohälsa och beroendeproblematik samt även insatser för att sprida kompetens som att ST-läkare kan förlägga en del av sin utbildning vid Sanks. Vårdenheten har sin bas i Karasjok i Nordnorge och även verksamhet vid flera filialer runt om i Norge.

– Vi måste bygga upp den kompetens som finns inom Sanks även i Sverige och ett mer reglerat samarbete med Sanks ger goda möjligheter att komma framåt i det arbetet.

– Som det är nu kan vi inte erbjuda språk- och kulturanpassad vård till samiska patienter och då behöver vi Sanks som resurs, även om det är förknippat med problem med de långa avstånden. Öppenvård och digitala lösningar kan fungera, men det är bara i Karasjok som man tar emot inneliggande patienter och dit är det krångligt att ta sig från Sverige, säger Risten Utsi och tillägger att Sanks inte heller kan ta emot mot akuta patienter.

Hon pekar på de åtaganden som följer med att Sverige erkänt samer som urfolk och därmed krav på att anpassa hälso- och sjukvården med hänsyn till språk och samisk kultur.

– Även barnkonventionen ger samiska barn rätt till språk och kultur på ett sätt som hälso- och sjukvården måste ta hänsyn till. Och i länet har Region Norrbotten antagit en strategi för samisk hälsa framtagen av Kunskapsnätverket för samisk hälsa med samma åtaganden, säger Risten Utsi.

Vilken skillnad kan möjligheten till språk- och kulturanpassad vård göra?

– Av undersökningar och forskning vet vi att en del grupper inom det samiska samhället har lägre förtroende för vården och väntar längre med att söka vård. Kan vi möta patienterna genom att tala samiska och förstå kulturen så skulle det vara en stor förbättring.

– Jag möter många samiska patienter som upplever en trötthet över att så ofta behöva förklara sin bakgrund och sina problem för nya människor som inte har kunskaper om samiska språket, historien och kulturen.

Risten Utsi hade dock önskat ett smidigare remissflöde till Sanks för Region Norrbotten.

– I Norrbotten krävs bedömningar inom både primärvård och psykiatri. Risken är att det höjer tröskeln för att söka vård. Vi vet att många samer har ett lågt förtroende för vården och söker vård i mindre grad än övriga befolkningen. Jag tycker det är en bättre modell med de regioner som omfattas av avtalet med Sanks som ger primärvården möjlighet att remittera direkt till Norge.

Från hälsocentralen i Jokkmokk – en kommun med 4 800 invånare och knappt 10 mil till närmaste sjukhus, Gällivare – samordnar Risten Utsi mycket av arbetet i Norrbotten med att stärka vården för samiska patienter.

Hon är en av två länskoordinatorer för det kunskapsnätverk som byggts upp, arbetar med utbildningsinsatser och för att få regionen att implementera den strategi för samisk hälsa som antogs ifjol.

Jokkmokks hälsocentral har ett särskilt tilläggsåtagande som resursenhet för samisk hälsa i Norrbotten, där man även börjat ta emot samiska patienter från övriga Norrbotten som efterfrågar språk- och kulturanpassad primärvård.

– Det känns riktigt positivt att vi kan ge den möjligheten – även om vi får inse vår begränsning som en liten hälsocentral som långtifrån kan möta hela vårdbehovet för den samiska befolkningen.

– Men vi prövar det som ett pilotprojekt finansierat via kunskapsnätverket och socialdepartementet där vi har fått medel till att anställa kurator och länskoordinator Inga Kuoljok på deltid som samisk hälsoledsagare. Vi är i tillägg två läkare, jag och ST-läkare Eleonor Blind, som talar nordsamiska.

Arbetet med att implementera Region Norrbottens strategi för samisk hälsa beskriver Risten Utsi som att »det går lite upp och ner« beroende på hur organisationen inom regionen för övrigt ser ut. Region Norrbottens arbete med en ny organisation, kopplat till omfattande besparingar, har tillsammans med rådande pandemi påverkat arbetet.

– Utmaningen som med alla strategier är att nå ner till olika verksamheter så att det inte stannar vid fina ord på papper. Men vi försöker jobba för att strategin förs in i befintliga planer och styrdokument för olika områden – exempelvis att det arbete som görs för att förebygga suicid även täcker det samiska perspektivet.

 

Läs även:

Kunskapscentrum för samisk hälsa får 1,5 miljoner

Förhöjd suicidincidens hos renskötande samiska män

Avtal med fyra regioner

Sanks har sin bas i nordnorska Karasjok och även tre filialer i Norge. Det nya avtalet mellan Sanks och fyra regioner (Dalarna, Jämtland-Härjedalen, Västerbotten och Norrbotten) är treårigt med avtalsstart den 1 november i år. Det omfattar:

  • Öppenvård och slutenvård för personer med psykisk ohälsa eller beroendeproblematik som har behov av Sanks språk- och kulturanpassade inriktning för samiska patienter.
  • Konsultation och handledning av regionanställd vårdpersonal inom primärvård och psykiatri.
  • Fortbildning av regionanställd vårdpersonal.
  • Auskultation och randning, där läkare och psykologer under utbildning kan förlägga en del av sin utbildning vid Sanks.

Bristen på statistik om etnicitet gör det svårt att uppskatta antalet samer i Sverige, men en sammanställning av Region Norrbotten bedömer antalet till mellan 20 000 och 40 000. I en analys av hälsoläget bland samer lyfter Region Norrbotten fram att den generellt är i linje med övrig befolkning i norra Sverige, men att självmordsplaner är ungefär dubbelt så vanligt bland renskötande samer. En högre andel i gruppen unga, renskötande samer bedöms också ha en skadligt hög alkoholkonsumtion.