Det kan vara svårt för läkare att bedöma patienters arbetsförmåga vid sjukskrivning, inte minst vid vanliga psykiska sjukdomar som depression, ångest och stressrelaterade tillstånd.

Det menar läkaren Paula Nordling som nyligen disputerade vid avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. I hennes avhandling ingår en sammanställning av internationella kvalitativa studier om hur läkare bedömer arbetsförmåga.

Paula Nordling, läkare och disputerad vid avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa vid Sahlgrenska akademin. Foto: Gunner Jönsson

– Det är en komplex bedömning där det är många faktorer som spelar in. Det är dels patienten och diagnosen, dels arbetsplatsen. Och det är inte bara de medicinska faktorerna kring det här. Även sociala och andra faktorer spelar in.

En slutsats är att läkare därmed behöver använda andra färdigheter och metoder än bara medicinska för att bedöma arbetsförmåga.

– Där är kommunikation väldigt viktigt eftersom patienten är den främsta informationskällan. Det kan vara ett dilemma för läkaren: ska jag lita på det patienten säger, eller ska jag försöka verifiera det på annat sätt? Det är inte alltid lätt, särskilt vid tillstånd som smärta eller psykiska tillstånd som inte går att fånga på röntgen eller genom ett blodprov.

I en enkätstudie från Karolinska institutet, där 4 228 primärvårdsläkare ingick, undersökte Paula Nordling hur ofta läkare hade kontakt med sjukskrivna patienters arbetsgivare och om de var nöjda med dessa kontakter.

86 procent ansåg att kontakter med patienters arbetsgivare var viktigt för kvaliteten på deras arbete med sjukskrivning. Samtidigt uppgav bara 39 procent av läkarna att de hade kontakt med arbetsgivare, antingen direkt eller indirekt genom annan vårdpersonal.

Paula Nordling har inte specifikt undersökt varför läkare anser att kontakter med arbetsgivare är viktigt, men hon pekar på att man kan se vissa förklaringar i annan forskning.

– Den röda tråden blir arbetsplatsen. Ska man bedöma arbetsförmåga behöver man bedöma det gentemot patientens arbete, hur det ser ut på den arbetsplatsen, vilka krav som ställs och vilka anpassningar som kan göras. Har man inte den informationen så blir det mycket svårare för läkare att ta ställning till i vilken grad patienten behöver vara sjukskriven och hur länge.

För att försöka underlätta kontakterna mellan läkare, patienter och arbetsgivare tog Paula Nordling fram ett kommunikationsstöd i form av ett frågeformulär som användes i en randomiserad studie i primärvården i Västra Götaland.

– Primärvården är tidspressad och det var svårt för läkarna att få in patienter till studien. Tyvärr kunde vi inte dra några slutsatser om hur detta arbetssätt påverkade sjukfrånvaron. Men i intervjuer med användare såg vi att de överlag var positiva till ansatsen och ansåg att upplägget har potential förbättra kommunikationen kring sjukskrivning och arbetsförmåga.

Enligt Paula Nordling pekar resultaten i avhandlingen på att det behövs insatser på både individnivå och på organisatorisk nivå för att stärka läkares arbete med sjukskrivningsärenden.

– Jag tycker att man behöver utöka utbildningen inom försäkringsmedicin för alla läkare, i synnerhet för primärvårdsläkare eftersom det är en så pass stor arbetsuppgift för dem. Man behöver förstå det här komplexa samspelet mellan hälsa och arbete bättre. Man behöver veta vilka frågor man ska ställa så att man bättre kan utvärdera arbetsförmåga.

Paula Nordling fortsätter:

– Sedan är det tyvärr så att för de här psykiska sjukdomarna som nu är vanliga orsaker till sjukskrivningar så finns det väldigt lite forskning. Än så länge är det svårt att stötta läkarna när det gäller de tillstånden, för den vetenskapliga kunskapen om hur de påverkar arbetsförmågan är begränsad.

När det gäller de organisatoriska förutsättningarna för att läkare ska kunna göra ett bra arbete med sjukskrivningar pekar Paula Norling på flera saker.

– Det är viktigt att man på ledningsnivå på vårdcentralerna har en medvetenhet kring de här frågorna. Det kan handla om att ta fram gemensamma riktlinjer för hur man hanterar sjukskrivningsärenden eller grupper där man kan bolla med varandra. Det måste också finnas tillräckligt med tid avsatt när det behövs och att läkarna har möjlighet till samarbete med andra professioner.

Samtidigt framhåller Paula Nordling är att sjukskrivning är en komplex uppgift för läkaren och det sker i samspel med olika aktörer och regelverk.

– I och med komplexiteten är det också viktigt att läkare får utrymme för sin professionella bedömning. Allt kan inte styras och fångas i mallar, riktlinjer och checklistor.

Ta del av avhandlingen »Physicians’ practices in sickness certification for common mental disorders – assessment of work capacity and communication with the patient’s workplace« här.