All administrativ personal inom vården har länge varit ett slagträ i debatten och kritiska röster har krävt mer fokus på sjukvård och mindre på pappersbyråkrati. I en uppmärksammad kartläggning 2018 visade tidningen Vårdfokus att administrativ personal med råge gått om antalet läkare i vården. Mellan åren 2010 och 2017 ökade den administrativa personalen inom vården med i snitt 36 procent. I de siffrorna ingår inte vårdadministratörer som på ett direkt sätt avlastar vårdpersonalen. Även Svenska Dagbladet har nyligen rapporterat om den kraftigt svällande byråkratin inom vården under det senaste dryga decenniet. Men när Läkartidningen har undersökt utvecklingen över de senaste åren är ökningstakten blygsammare.
Gruppen chefer, handläggare och administratörer (undantaget vårdadministratörer) har mellan 2018 och 2020 ökat med drygt 5 procent i hela landet, enligt statistik från Sveriges Kommuner och regioner. Även sjukvårdspersonalen har ökat, men i något mindre utsträckning. Läkare, barnmorskor och sjuksköterskor har under samma period blivit drygt 3 procent fler.
Ökningen av administrativ personal kan på sina håll förklaras med att landsting ombildats till regioner de senaste åren. Från 2018 till 2020 har exempelvis administratörerna i Värmland blivit över 30 procent fler, något som till stor del kan förklaras av att Region Värmland bildades 2019, skriver HR-direktören Josefine Ståhlberg i ett mejl till Läkartidningen. I administratörsgruppen ingår alltså numera även personer som jobbar inom både regional utveckling, kollektivtrafik och på folkhögskolor.
Norrbotten sticker dock ut och uppvisar i stället en minskning av administrativ personal med nära 12 procent. Det kan förklaras med det omfattande besparingsprogram och den nya organisationsstruktur som sjösatts i regionen. Hösten 2019 meddelade regiondirektör Ann-Stina Nordmark Nilsson att regionen behövde spara 700 miljoner fram till år 2022. Anställningsstopp infördes och personalstyrkan bantades. Enligt en personalrapport från i mars förra året hade regionen 7 012 medarbetare. Sedan september 2019 hade 281 personer slutat, varav de flesta försvunnit från just administrativa tjänster.
Gunilla Engström, ordförande för Norrbottens läkarförening, är kritisk.
– Vi är förstås inte i sak emot att man drar ner på administrativ personal, men det är sättet man gör det på som vi är missnöjda med – att regionen gjort en enda stor omorganisation i stället för att ändra några bitar i taget. Nu är läget ganska förvirrat. Vem ska göra vad? Många sitter på dubbla poster och hinner naturligtvis inte med allt, för ingen har sagt vilka uppgifter som kan strykas. Det är alltid tråkigt när enskilda individer drabbas, säger hon.
Gunilla Engström menar att nedskärningarna inom administrationen redan fått negativa konsekvenser.
– Vi märker skillnad i jobbvardagen, att saker inte flyter på som de gjort tidigare. Det är otydligare och mycket svårare att nå olika personer. Många frågetecken kvarstår.
Hon har dock förståelse för att något måste göras åt regionens ekonomiska situation, även om hon menar att man måste fundera på om sjukvårdens budget verkligen är rätt dimensionerad.
– Det är klart att det är nödvändigt med neddragningar i den krassa ekonomiska värld vi befinner oss i. Då är det bättre att man skär ner på administrationen än på sjukvårdspersonalen, det kan man inte säga emot.
I granskningen från 2018 låg Stockholm över rikssnittet med en ökning av administrativ personal på 42 procent fram till 2017. De siffrorna har nu planat ut. Administratörerna har visserligen ökat med drygt 2 procent mellan 2018 och 2020, men samtidigt har vårdpersonalen ökat med strax över 5 procent. I Region Stockholm har det också varit ett uttalat löfte från politiskt håll att minska på administrationen inom vården. Bland annat har en gemensam serviceorganisation införts och regionen har sparat in 50 miljoner på administration.
– Vi kan bocka av ett vallöfte till och vara stolta över att mer av skattebetalarnas pengar går till kärnuppdragen, sa Charlotte Broberg (M), fastighets- och serviceregionråd, i ett pressmeddelande i höstas.
Johan Styrud, ordförande för Stockholms läkarförening, välkomnar förändringen.
– Det har varit så mycket byråkratisering tidigare, så det här är jättebra. Vi har mätt så mycket saker, mängden batterier som används och hur många glödlampor som går åt. Allting sådant tar kraft och om man kan minska på byråkratin förenklar det livet för alla inom sjukvården, säger han.
