Region Västerbotten och Västerbottens läns läkareförening har enats om övergångsbestämmelser för läkare med mycket innestående jourkomp – 300 timmar eller mer. Enligt regionen rör det sig om relativt få medarbetare som har så pass mycket.
Bakgrunden är att regionen, som Läkartidningen tidigare berättat, vill betala ut den gamla jourkompen i enlighet med huvudöverenskommelsen (HÖK 20), som Läkarförbundet och Sveriges Kommuner och regioner slöt 2020. I avtalets specialbestämmelser står det nämligen att »kompensation för arbetad tid under jour och beredskap, som inte har kunnat ges i ledighet inom 12 månader från utgången av intjänandemånaden, utbetalas i kontant ersättning«. Det är dock fullt möjligt att i stället använda sig av lokala avtal.
Region Västerbotten aviserade i höstas att man tänker gå över till de nya reglerna och sa upp det lokala avtalet. All innestående jourkomp äldre än ett år skulle betalas ut på novemberlönen. Efter protester från läkarna och den lokala läkarföreningen, backade dock regionen och sköt fram införandet av de nya jourkomp-reglerna. Under hösten och vintern har läkarföreningen och regionen fört en intensiv dialog om hur frågan ska hanteras.
Nu har parterna kommit överens om ett övergångsavtal. Det gäller från februari och ger läkare med mer än 300 sparade timmar rätt att ta ut jourkompensationen i ledighet fram till den 31 december 2024. Läkare som har 300–699 sparade timmar har det här året på sig att ta ut sin jourkomp, de som har 700–999 timmar har två år på sig, medan de som har över 1 000 timmar har tre år på sig.
– Det känns jättebra att vi lyckats komma överens om en övergång för de läkare som i dag har mer än 300 jourkomptimmar sparade. De sparade timmarna kommer att kunna tas ut i kontant ersättning, som ledighet och kan också löneväxlas till förstärkt pensionsavsättning, säger Kia Ronnhed som är HR-direktör på Region Västerbotten, i ett pressmeddelande.
För medarbetare som har mindre än 300 timmar jourkomp gäller reglerna i det centrala kollektivavtalet från den 1 februari i år.
Cecilia Nordenson, ordförande i Västerbottens läns läkareförening, beskriver förhandlingarna som slitsamma.
– Det har varit många möten med arbetsgivaren, och vi har bollat detta fram och tillbaka. Men vi är ändå glada över att vi har fått något på plats som är bättre för våra medlemmar än regionens ursprungliga tanke om att pytsa ut rubbet i november, säger hon till Läkartidningen.
I Västerbotten har läkarna i Lycksele och Skellefteå fått spara obegränsat med jourkomp fram till 2018. Då infördes en maxgräns på 700 sparade timmar för dem, samt 200 timmar för läkarna i Umeå. De innestående timmarna som läkarna hade sedan tidigare fick de dock lägga i en individuell pott. Läkarföreningen hade helst velat behålla det nuvarande systemet.
– Jag tycker att det har fungerat ganska väl. Men det finns för- och nackdelar med bägge, säger Cecilia Nordenson och fortsätter:
– Konsekvensen av de nya reglerna är att det kommer ligga och skvalpa mer tid i systemet under en tolvmånaders-period. I dag betalas allt över 700 timmar ut i pengar. Men jag är övertygad om att de som jourar mycket i Lycksele och Skellefteå inte har några problem att dra in tusen timmar på ett år.
Själv brukar hon hamna på ungefär 350 timmar per år.
– Och då jourar jag bara i Umeå och gör det inte supermycket, eftersom vi har gott om bakjourer på kirurgen där jag jobbar. På andra ställen i regionen är läget ett helt annat.
Ett problem som lyfts från vissa enheter, såväl som från den lokala läkarföreningen, är att det är för få specialister som ska dela på jourerna samtidigt som läkarbristen gör att det är svårt att få ut kompledighet. Det är även bakgrunden till de lokala avtalen som tillåtit läkare att lägga jourkomp på hög.
– Vi har utmaningar att kompetensförsörja vissa enheter. Det är en viktig fråga som vi måste fortsätta arbeta med, eftersom målet självklart är att ha en bemanning i balans även på de här enheterna, säger Kia Ronnhed i pressmeddelande.
Cecilia Nordenson tror att det vore en rekryteringsfördel för regionen om de erbjöd läkare att frysa en del jourkomp under obegränsad tid. De kan exempelvis ge möjlighet att få en mjukare start efter en föräldraledighet eller för äldre läkare att jobba lite mindre, enligt henne.
– Det är ingen avgörande förmån. Men det kan ändå skapa en känsla av de är en arbetsgivare som vill en väl, är generös och anstränger sig.
Enligt HR-direktör Kia Ronnhed påverkar många andra faktorer kompetensförsörjningen och regionens attraktivitet som arbetsgivare.
– Nya arbetssätt och samarbeten, hög kvalitet på handledning, att vi har bra lokaler, att vi bedriver ett bra systematiskt arbetsmiljöarbete, att Västerbotten är en attraktiv region att bo och leva i är bara några exempel, säger hon.
Även i Västra Götalandsregionen har regionledningen gått över till det centrala avtalet när det gäller jourkompen. Det ledde till högljudda protester från den lokala läkarföreningen. Förra året kom fack och arbetsgivare överens om övergångsbestämmelser som ger läkarna bättre möjlighet att få ut sin jourkomp i tid.
I Norrbotten pågår förhandlingar mellan läkarföreningen och regionen om hur jourkompensationen ska hanteras. Även där vill regionen gå över till bestämmelserna i det centrala avtalet, vilket har skapat protester bland läkarna.
Läs också:
Sparad jourkomp en het fråga i Norrbotten och Västerbotten
Västerbotten backar om läkarnas jourkomp
Protester i Västerbotten efter beslut att betala ut jourkomp i pengar
(uppdaterad 2022-01-27)
