Efter jul- och nyårshelgerna har smittspridningen i Sverige nått rekordnivåer och antalet patienter med covid-19 på landets sjukhus har ökat kraftigt, vilket medför ett ansträngt läge.

– Sammantaget innebär det att belastningen på sjukvården just nu är hög. Om sjukvården och sjukvårdens medarbetare ska klara sina uppdrag långsiktigt, då behöver vi få ner smittspridningen, sa statsminister Magdalena Andersson (S) vid pressträffen på måndagen.

För att dämpa smittspridningen införs från och med den 12 januari ytterligare restriktioner. Det handlar bland annat om att krogar och restauranger med serveringstillstånd ska stänga senast klockan 23, och en begränsning på högst 8 personer per sällskap införs.

För allmänna sammankomster och offentliga tillställningar införs ett maxtak på 50 personer om man inte har vaccinbevis. Om deltagarantalet är mellan 50 och 500 deltagare så ska man ha sittande publik.

Dessutom går regeringen och Folkhälsomyndigheten ut med ett allmänt råd om att alla vuxna ska begränsa antalet nära kontakter inomhus.

Några ytterligare restriktioner ska införas, men eftersom de kräver förordningsändringar kommer de att träda i kraft något senare. Det handlar bland annat om ett deltagartak på max 500 personer vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar, samt att deltagartaket vid privata sammankomster i hyrda festlokaler sänks från 50 till 20 personer.

– Jag är väl medveten om att det här är åtgärder som är ingripande i människors vardag. Därför vill jag understryka att de är tillfälliga och att både regeringen och myndigheterna kommer att bedöma behovet av åtgärderna löpande, sa Magdalena Andersson.

Vid pressträffen medverkade också Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell. Hon konstaterade att läget i hälso- och sjukvården är ansträngt och att samtliga regioner och huvuddelen av kommunerna befarar ett försämrat läge under de kommande två veckorna.

– Orsakerna till att det är ansträngt är ökningen av covidpatienter, men en bidragande orsak till läget är också ett stort personalbortfall både i kommuner och regioner, sa hon.

Oliva Wigzell pekar på flera risker med hög smittspridning och ökad belastning i vården. Bland annat finns en risk att vården behöver göra allt mer strikta prioriteringar vilket kan innebära längre väntetider.

En hög belastning kan också medföra patientsäkerhetsrisker, exempelvis vid transporter av patienter. Det är också mycket viktigt att sjukvården kan upprätthålla intensivvårdskapacitet för andra allvarliga händelser. Under den senaste tiden har den lediga intensivvårdskapaciteten nationellt understigit Socialstyrelsen riktvärde på 20 procent. Dessutom framhöll hon vikten av att värna vårdpersonalen som redan slitit hårt under pandemin.

– För att vården ska få en rimlig chans att klara sin uppgift under kommande tid så är det av stor vikt att minska smittspridningen.