Redan före coronapandemin låg Sverige illa till jämfört med andra EU- och OECD-länder, med ungefär 5 intensivvårdsplatser per 100 000 invånare – en siffra som kan jämföras med Tysklands 34 per 100 000 invånare, skriver Dagens Nyheter. Efter två års pandemi har den nationella basnivån med 492 intensivvårdsplatser nu justerats ned till 489 på grund av personalbrist.
Gävleborg är en av de regioner som förlorat personal inom intensivvården. Johnny Hillgren är chef över intensivvården på länssjukhuset i Gävle och ordförande för Svenska intensivvårdsregistret.
– Vi hade förhoppningen om att kunna hålla fler Iva-platser öppna. Men på grund av personalläget fixade vi inte det, säger han.
Taha Alexandersson, tillförordnad beredskapschef hos Socialstyrelsen, säger att den sjunkande intensivvårdskapaciteten är en tydlig signal om att vården är ansträngd. På sistone har regionerna inte heller kunnat hålla riktmärket som säger att en femtedel av intensivvårdsplatserna ska vara lediga för att ha beredskap inför oförutsedda händelser.
– Patienter flyttas regelbundet mellan regionerna för att utjämna vid hög belastning. Det finns planer för eskalering, men marginalen för att kunna genomföra dem blir mindre och mindre, säger Taha Alexandersson.
Trots att trycket på intensivvården just nu är lägre än tidigare i pandemin är det inte hela sanningen.
– Den samlade bilden är att det bara ligger ett 100-tal covidpatienter på Iva med intensivvårdsbehov, men i antal motsvarar det samtliga intensivvårdsavdelningar i Sörmland och Stockholm tillsammans. Och det är samtidigt som vården parallellt hanterar en influensasäsong, vinterkräksjuka och alla andra akuta och planerade vårdbehov, säger Taha Alexandersson till DN.
Läs mer:
Iva-läkare: Svårt att skala upp när många är trötta
