Covid-19 kommer att ha en bestående närvaro i samhället, och det kräver ett nytt sätt att se på sjukdomen. Det menar Anders Björkman och Magnus Gisslén, professorer i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet respektive Sahlgrenska akademin, samt Johnny Ludvigsson, senior professor i pediatrik vid Linköpings universitet. I en debattartikel i Dagens Nyheter listar de en rad förslag på hur samhället bör hantera coronasmittan framöver.

Den första och viktigaste punkten är att inte länge rubricera covid-19 som en samhällsfarlig sjukdom, eftersom en sådan klassificering också kräver avsevärda åtgärder och restriktioner. »Avsteg från testning, smittspårning, karantän etcetera kan innebära lagbrott«, skriver de. Med omikrons framfart har covid-19 numera en hel del likheter med influensa och därför bör också synen på covid-19 förändras, menar debattörerna. Restriktionerna i samhället behöver minimeras, då »överdrivet nitiska smittskyddsåtgärder drabbar väsentliga samhällsfunktioner och riskerar att bli mer samhällsfarliga än själva virusepidemin, utan att ha mer än marginell effekt på smittspridningen«.

Enligt debattörerna bör man också dra ner på bred pcr-testning och smittspårning. Samtidigt måste dock vaccineringen intensifieras och snabbtester utnyttjas mer.

I onsdags meddelade socialminister Lena Hallengren (S) och Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell att merparten av alla restriktioner tros kunna lyftas från den 9 februari. De gör bedömningen att vi då har nått toppen av smittspridningen. Planerna motiverades just av denna nya fas i smittspridningen som Sverige nu befinner sig i.

– Vi väger åtgärderna mot hur de påverkar samhället och folkhälsan i stort och behåller dem bara så länge som det behövs, sa Lena Hallengren då.

Läs också: Smittan tros snart ha nått sin topp – restriktioner kan hävas om två veckor