Oskar Lindfors , är en av författarna bakom den vinnande debattartikeln.

Varje år utses »Årets artikel« av en jury. Det görs i flera kategorier, såsom originalstudie/fallbeskrivning, översikt och kommentar (se faktaruta längst ned). Årets debattartikel knöt an till pandemin, med en fråga som engagerat många. 

I »Pandemin bör bli startskottet för svenskt Choosing wisely«, argumenterar nio specialister i allmänmedicin för en svensk variant av »choosing wisely«. Det är en engelsk term för en princip om kloka kliniska val där tidig diagnos inte är den enda värdemätaren, utan där det rent av kan finnas förtjänster i fördröjda utredningar.  

– Vi vill lyfta frågorna om överdiagnostik och överanvändning av medicinska resurser. Att vi gör det just i den här kontexten är i mångt och mycket en klinisk iakttagelse. Vi är alla allmänläkare och tycker oss se i vardagen att för mycket utredningar är ett vanligare problem än att vi missar saker, säger Oskar Lindfors som är en av författarna.  

Det är ett perspektiv som han och de andra författarna tycker saknas i debatten om pandemin och vårdskulden, där fokus är mer på risker med inställda och uppskjutna vårdåtgärder. De pekar på att choosing wisely är ett etablerat arbetssätt, som används i flera andra länder. 

Vad fick ni för respons? 

– Vi fick mestadels positiv respons. Det är många, främst allmänläkare, som hör av sig med positiva kommentarer och framför allt hög igenkänning. Det är många med liknande tankar hemma på sina kamrar, men man är liksom fast i den här kulturen om att allt ska utredas eller läkemedelsbehandlas, trots att många symtom i befolkningen har andra förklaringar än sjukdom.  

Nyligen hade flera av författarna till vinnarartikeln en annan debattartikel på samma tema i Dagens Nyheter. Och Oskar Lindfors skrev på ett tangerande ämne i Läkartidningen i januari. Alltihop började på sätt och vis med en bifallen motion i Svenska läkaresällskapets fullmäktigemöte 2020. Enligt den ska organisationen utreda möjligheten för en svensk choosing wisely-kampanj. 

Har du nu något tips för en framgångsrik debattartikel? 

– Haha, jag är nog ganska ödmjuk inför att det här är lite som melodifestivalen: det går liksom inte att tävla i debattskrivande, tycker jag. Det är mest roligt att artikeln har blivit uppmärksammad, det är ett viktigt ämne tycker vi, säger Oskar Lindfors och fortsätter:

– Sättet vi jobbar på, vi har ju skrivit flera artiklar i den här gruppen, är att en huvudförfattare skriver ett utkast och sedan hjälps vi åt. Framgångsfaktorn är väl just det, att hjälpas åt och vrida och vända på perspektiven. 

Årets artikel 2021 

Kommentar:
Per Hall, Mattias Hammarström, Roxanna Hellgren – Det är dags att skräddarsy bröstcancerpreventionen 

Originalstudie/Fallbeskrivning:
Rune Hedlund – Patientrapporter är tveksamma som utfallsmått inom ryggkirurgi 

Översikt:
Amna Elyas, Maria Bradley – Viktigt att beakta att hudåkommor kan variera beroende på hudtyp. En introduktion till hudsjukdomar i melaninrik hud 

Medicinens ABC/Yngre skribent:
Isabella Sjölander, Danielle Friberg – ABC om Sömnrelaterad andningsstörning hos barn 

Debatt:
Oskar Lindfors, Josabeth Hultberg, Staffan Svensson, Malin André, Hálfdán Pétursson, Minna Johansson, Jan Håkansson, Ulrika Elmroth, Jonas Sjögreen – Pandemin bör bli startskottet för svenskt »Choosing wisely« 

Övriga kategorier:
Klaus Stein – Medicin utan mänsklighet 

Extern jury utser vinnaren 

»Årets artikel« utsågs första gången 2001, med de bästa artiklarna från 2000.

Läkartidningens medicinska redaktion väljer vid sitt sista möte varje år ut tre bidrag till varje kategori. Därefter rangordnar en extern jury ut bidragen i varje kategori. Efter en sammanräkning utses vinnaren.

Juryn utgörs av en mix av stående jurymedlemmar och fjolårets vinnare.