Fyra specialitetsföreningar skriver i sina svar på Läkartidningens enkätfrågor att de slutat anordna en egen sluttentamen för blivande specialister. Det handlar om föreningarna för basal och klinisk farmakologi, medicinsk radiologi, klinisk fysiologi samt reumatologernas förening. Reumatologerna har sedan länge valt att i stället lägga krutet på årligen återkommande diagnostiska prov. Enligt föreningens utbildningsansvariga, Kajsa Öberg, är fördelen med ett sådant upplägg att det går att justera i kurser och utvärderingar utifrån eventuella kunskapsluckor under resans gång. Kajsa Öberg är nöjd med både upplägget och täckningsgraden.
– Det kanske inte är alla som skriver provet fyra gånger, som vi rekommenderar, men det är väldigt många som gör det tre gånger, säger hon.
Kajsa Öberg tycker att diagnostiska prov mer är i linje med läkarutbildningen i stort, där det märks en utveckling mot fler delavstämningar. Hon får medhåll av Carl Johan Wingren, ordförande för Svensk rättsmedicinsk förening, en förening som varken har eller har haft någon examen.
– En examen mot slutet av utbildningen känns förfelat i min mening. När man väl har nått så långt ska man känna sig trygg med att man har tillräckligt med kunskaper för att bli specialist, i stället för att mötas av en tröskel.
Liksom Kajsa Öberg tycker han att det snarare krävs tätare kontroller under ST-utbildningen för att säkerställa att alla har rätt kunskaper. Carl Johan Wingren är dock tydlig med att styrelsen inte är helt enig, och att ståndpunkterna är hans egna.
– Men min personliga åsikt är att resurserna ska läggas på utbildningen och inte på examinationen. Det finns nog inget annat yrke där man ska gå runt och ha ont i magen inför ett prov man ska göra efter fem år, säger han.
Flera andra föreningar betonar också i sina enkätsvar att fokus bör ligga på avstämningar under utbildningens gång. Exempelvis skriver Hanna Hübinette från Svensk förening för klinisk neurofysiologi att föreningen noterat hur allt fler inför specialisttentamen och att frågan därför har varit uppe för diskussion. Föreningen landade dock i att arbetet med att ta fram en examen skulle bli större än nyttan för en så liten specialitet. Det ansågs också viktigare med kontinuerlig bedömning under ST-utbildningen.
SvPF:s (Svensk förening för patologi) vice ordförande Emilia Andersson skriver att en viktigare fråga än införandet av en specialistexamen är att varje ST-läkare noggrant följs under hela sin utbildningstid »… att varje delmål stäms av och att flera lokala test för att kontrollera kunskapsnivån genomförs flera gånger per år – detta för att ST-läkaren ska få tidig och relevant feedback för att kunna studera de områden hen behöver i god tid.«
Läs mer: Var fjärde förening vill se obligatorisk ST-examen
