Begreppet »klimatångest« har fått alltmer fotfäste. Medan det möjligen kan ses som något diffust, tyder dock undersökningar att många människor känner en oro för vad klimatförändringarna för med sig. Bland annat visade nyligen resultat från en amerikansk studie publicerad i Lancet Planetary Health, där 10 000 unga i 10 länder deltagit, att nästan 60 procent kände sig mycket eller extremt oroade över utvecklingen.
I Linköping startar nu forskningsprojektet Climatecope där personer ska kunna söka hjälp via internetbaserad kognitiv beteendeterapi, IKBT.
– Climatecope handlar om symtom som antingen triggats av, eller förvärrats av klimatförändringar. Det har inte bara klimatångest som fokus, utan studien har ett brett anslag för personer hos vilka klimatet påverkar det sammantagna måendet, säger Mikael Ludvigsson.
Han är psykiater i projektet, som annars i huvudsak engagerar psykologer och psykologkandidater. Det var exempelvis en doktorand i psykologi som kom på idén.
När man nu söker deltagare till studien, riktar man sig till alla som upplever sig ha påverkats psykiskt negativt av klimatförändringar eller dess konsekvenser.
– Det är lätt att dra slutsatsen att det man gör för klimatet är meningslöst. Man kanske drar åt perfektionism – inget är bra nog. Då kan man behöva jobba med de känslorna, sina tankar och beteenden. Det är anpassad IKBT utifrån de problem vi misstänker att människor har, säger Gerhard Andersson, professor i psykologi vid Linköpings universitet, som ansvarar för projektet.
Linköpingsgruppen har tidigare haft ett liknande projekt som hanterade människors oro i början av pandemin, vilket hette Coronacope. Mikael Ludvigsson ser likheter mellan de båda forskningsprojekten.
– De riktar sig båda mot ohälsa som triggas av dramatiska omvärldshändelser. Det kan vara människor som från början mått dåligt, och nu med pandemi eller klimatproblem har fått nya komplexa bekymmer att tänka på.
Gerhard Andersson säger att Coronacope sågs som helt naturlig eftersom det fanns en stor förståelse för att människor kunde må dåligt av ett obestridligt faktum såsom pandemin. Men klimatkrisen ifrågasätts ibland på ett annat sätt i samhället i stort. Forskargruppen vill markera att de ser klimatkrisen som en lika välgrundad orsak till oro.
– Därför har vi varit tydliga med det; att vi inte på något sätt ifrågasätter den här klimatkrisens realitet. Utan det handlar om att man kan bli hjälpt för att må bättre och klara av det här på ett mer konstruktivt sätt, säger Gerhard Andersson.
Resultatet av Climatecope får utvisa om det blir en typ av vård regionen kan erbjuda eller inte. Mikael Ludvigsson tror dock att erbjuda behandling även vid lindrigare psykiska besvär kan ha en stor samhällsekonomisk betydelse och kan innebära betydande förbättringar för individen när det gäller funktion och lidande.
– Många som jobbar i sjukvården kanske inte tycker att klimatrelaterad psykisk ohälsa platsar för sjukvårdssatsningar. Men det kan finnas stora vinster i att intervenera. Därför är internetbehandling spännande, eftersom tillgängligheten kan bli större och vårdformen brukar vara billigare än jämförbara alternativ.
Mer om projektet finns på dess webbplats climatecope.se.
Läs mer om klimat och miljö på Läkartidningens samlingssida Klimatförändring och hälsa.
Läs även:
Nu finns självhjälp mot corona-oro