Syftet med Socialstyrelsens rapport är att skapa en helhetsbild av tillgång och efterfrågan när det gäller legitimerad personal i hälso- och sjukvården.

Årets rapport visar att det fortfarande råder brist på flera yrkeskategorier i regionerna. 14 av 21 regioner uppger att de har brist på personal inom hälften eller fler av legitimationsyrkena i vården.

Samtliga landets regioner rapporterar dock brist på barnmorskor, specialistsjuksköterska, röntgensjuksköterska och läkare med specialistkompetens.

Regionerna uppger samtidigt att brister varierar mellan olika specialiteter och mellan geografiska områden. Exempelvis pekar regionerna på att det är större svårigheter att rekrytera till platser som ligger långt från lärosäten och universitetssjukhus. Region Skåne och Jämtland Härjedalen lyfter särskilt fram problemen med att rekrytera specialister i allmänmedicin.

När det gäller läkare utan specialistkompetens uppger 18 regioner att det råder balans mellan tillgång och efterfrågan.

De vanligaste orsakerna som uppges av regionerna när det gäller bristen på läkare med specialistkompetens är att det är för få utbildade och att det råder hög konkurrens mellan arbetsgivare. Dessutom uppger många regioner att pensionsavgångar är en bidragande orsak till bristen.

Utöver enkätfrågor till regioner och kommuner har Socialstyrelsen också undersökt tillgången till hälso- och sjukvårdspersonal utifrån de senast tillgängliga siffrorna.

Vad gäller antalet utfärdade legitimationer visar rapporten att de ökade i de flesta av legitimationsyrkena under perioden 2016 till 2020.

Under 2020 utfärdades totalt 2 401 läkarlegitimationer. Av dessa hade 56 procent utbildat sig i Sverige.

Socialstyrelsen har också undersökt söktrycket, mätt som antalet förstahandssökande per antagen, till utbildningarna till legitimationsyrken inom vården. Där konstaterar myndigheten att söktrycket är högst till psykologutbildningen och läkarutbildningen.

Enligt Socialstyrelsens siffror var cirka 238 000 personer med legitimation sysselsatta i Sveriges hälso- och sjukvård 2019. Det är en ökning med 5 procent sedan 2015. Den största yrkeskategorin var sjuksköterskor med cirka 113 000 anställda.

Den näst största gruppen var läkare med 41 000 anställda. Av dessa var cirka 71 procent specialistläkare.

I en internationell jämförelse har Sverige relativt god tillgång till både sjuksköterskor och läkare. Bland OECD-länderna var genomsnittet 3,6 läkare per 1 000 invånare 2019. I Sverige var motsvarande siffra 4,3 läkare per 1 000 invånare.

– Det är dock viktigt att poängtera att eftersom hälso- och sjukvård är organiserad på olika sätt är det svårt att göra internationella jämförelser. Komplexiteten ökar ytterligare på grund av att hälso- och sjukvården i Sverige är decentraliserad och uppvisar stora regionala skillnader i bemanning och kompetens, säger Åsa Olsson, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Hela rapporten finns att ta del av på Socialstyrelsens webbplats.