Anna Voltaire, ST-läkare i psykiatri. Foto: Privat

Anna Voltaire, ST-läkare i psykiatri, smittades av covid-19 i september 2020. Febern försvann till slut men hon har fortfarande oräkneliga symtom och har svårt att fokusera. Hon tappar lätt tråden och har problem med minnet. På grund av de långvariga problemen remitterades hon till Danderyds rehabmottagning för postcovidpatienter. I början var hon mycket nöjd med vården hon fick.

– Jag blev trodd och sedd och noggrant undersökt. Själva utredningsdelen gick bra till. Men sedan kom vi in på behandlingsdelen.

En del av behandlingen gjordes i grupp, och Anna Voltaire tyckte tidigt att grupprehabiliteringen fokuserade väldigt mycket på att »tona in« och meditera. Läkaren som ledde träffarna uppmanade sina patienter att andas ut, detoxa med hjärtat, och att suga näring ur jorden, en rekommendation som Dagens Nyheter var först med att rapportera om.

– Jag provar gärna avslappningsövningar. Jag har haft feber i ett år så jag förstår ju att jag inte kan rusa på som vanligt utan måste återhämta mig. Men det handlade återkommande om att vi skulle »jorda« oss, känna oss tacksamma, krama oss själva, frisätta oxytocin för att läka. Hela tiden på den där yogamattan tänkte jag: Jag har ett virus i hjärnan, jag kan inte krama mig frisk.

Samtidigt fick patienterna höra att deras problem kunde bero på läckande tarm och fick rådet att radikalt förändra sina matvanor.

– Det pratades om ayurveda, raw food, gurkmeja, gröna bananer. Dessutom skulle vi ta bort mjölk, e-nummer och undvika plast. Läkaren tipsade om antiinflammatorisk mat, men jag invände och sa att det fanns noll vetenskap bakom hennes råd. Då tittade hon bara på mig och gick vidare till att prata om låghistaminkost. Jag orkade inte säga emot mer.

Ingrid Larsson, docent och klinisk näringsfysiolog vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Pressbild.

Ingrid Larsson, docent och klinisk näringsfysiolog vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, menar att läkarens rekommendationer är anmärkningsvärda och helt felaktiga.

– Det är uppåt väggarna och det saknas helt och hållet vetenskapligt underlag för att ge sådana råd, man har inte kunnat visa att enskilda livsmedel skulle ha någon särskild antiinflammatorisk effekt. Jag tycker att det är djupt beklagligt att en legitimerad person inom sjukvården ger den typen av råd till en ytterst sårbar patientgrupp. Den här läkaren saknar kunskaper inom nutrition och verkar ha kokat ihop något efter eget huvud.

Enligt Ingrid Larsson finns ännu inga studier som visar ifall kosten påverkar vid postcovid. Hon tycker överhuvudtaget att läkaren verkar ha börjat i fel ände.

– Det här är ju en patientgrupp med svåra symtom på trötthet och där det kan vara ett stort dagligt projekt bara att få i sig mat.

De kanske inte ens är kapabla att ställa om hela sin kost?

– Exakt. Här behöver man ta andra hänsyn. Då ska man inte gå in med kostråd, oavsett vilka det är, utan i stället förenkla vardagen så mycket som möjligt.

Anna Voltaire bestämde sig för att tipsa Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. Enligt Dagens Nyheter har läkaren på eget initiativ avslutat sin tjänst på rehabmottagningen på Danderyd.

Läkartidningen har sökt Christian Andersen, som är verksamhetschef vid Danderyds rehabiliteringsmedicinska klinik, utan framgång. Till Dagens Nyheter säger han dock att man tar avstånd från innehållet i läkarens föreläsningar och att det tjugotal postcovidpatienter hon haft kommer att informeras. Enligt Christian Andersen har ingen vetat vad hon rått sina patienter till.

– Nej, alla har olika inriktning, och ingen kände till vad läkaren sa eller vilket material hon gav till sina patienter. Det här är en enskild kollegas personliga uppfattning, som får stå för henne. Det finns i dag väldigt lite evidens för behandling av postcovid. Men vi ska tillämpa det vi känner oss trygga med, och det är inte den här typen av råd, säger han till DN.

Men Anna Voltaire är kritisk.

– Man måste ju ha koll på vad ens behandlingsprogram går ut på. Det är hans jobb att veta det, säger hon.

Läkartidningen har sökt även den utpekade läkaren för en kommentar.

FAKTA: POSTCOVID

Diagnoskoden postinfektiöst tillstånd efter covid-19, postcovid, infördes i oktober 2020 och innebär att patienten haft besvär i minst tre månader efter infektionen. De vanligaste symtomen är problem med andningen eller lungfunktionen, trötthet eller kognitiva nedsättningar samt smärta. Även symtom som feber, förändrat lukt- och smaksinne, huvudvärk, hög puls och hjärtklappning, mag- och tarmproblem, neurologiska symtom och psykisk ohälsa har ofta nämnts i vetenskapliga studier.

Hur många som drabbas är oklart, och siffran skiljer sig åt i olika studier. WHO har dock uppskattat att runt tio procent av de covidsmittade får postcovid.

De flesta patienter med postcovid tas om hand i primärvården, men patienter i Stockholm kan även få hjälp via en multidisciplinär mottagning på Karolinska universitetssjukhuset eller via den rehabiliteringsmedicinska kliniken på Danderyds sjukhus. Upplägget kring vården av postcovidpatienter i resten av landet skiljer sig åt.

Källa: Socialstyrelsen, WHO, Viss.nu