Frågan om läkares fortbildning har diskuterats och debatterats under lång tid. I en färsk rapport har nu Svenska läkaresällskapet (SLS) gjort en utredning om huruvida det behövs en tydligare reglering kring läkares fortbildning.

En slutsats är att Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete behöver förtydligas.

Enligt Läkaresällskapet framgår arbetsgivarens ansvar för att möjliggöra fortbildning av förarbetena till de lagar som styr hälso- och sjukvården. Men enligt SLS är detta dock inte tydligt återgivet i de nuvarande föreskrifterna från Socialstyrelsen.

Läkaresällskapet anser därför att regeringen bör ge Socialstyrelsen i uppdrag att utreda hur vårdgivarens ansvar kan förtydligas i föreskrifterna.

Dessutom vill man att regeringen ger Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) i uppdrag att utreda hur tillsynen av arbetsgivare som inte lever upp till kraven kan stärkas.

I rapporten konstaterar SLS också att det finns statliga utredningar som tidigare föreslagit tydligare reglering kring fortbildning, men att regeringen då tyckt att frågan är tillräckligt reglerad.

– Uppenbarligen säger regeringen att det här redan finns tillräckligt beskrivet. Men det är tydligt att det inte är så. Det fungerar inte i verkligheten. Läkarkåren får inte den fortbildning som behövs. Då menar vi att det behövs ett förtydligande om vårdgivarens ansvar för fortbildning som stöd för att den ska kunna genomföras, säger Hans Hjelmqvist, ordförande i SLS delegation för utbildning.

Fortbildning är en fråga som länge drivits hårt även av Läkarförbundet, som förordar en nationell reglering i föreskrift.

2019 anmälde förbundet staten till EU-kommissionen eftersom man inte ansåg att Sverige efterlever EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv om reglerade yrken. Direktivet anger att medlemsstaterna ska uppmuntra fortbildning och säkerställa att exempelvis läkare ska kunna uppdatera sina kunskaper och färdigheter.

Så sent som i oktober förra året skrev Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale ett öppet brev till ledamöterna i riksdagens socialutskott där hon uppmanade dem att gemensamt ta fram en skrivelse om reglerad fortbildning för läkare.

I brevet framhölls att en tänkbar väg skulle kunna vara att uppdra åt Socialstyrelsen att reglera fortbildningen för läkare i föreskrift.

Madeleine Liljegren, ordförande i Läkarförbundets utbildnings- och forskningsråd, är positiv till Läkaresällskapets utredning.

– Det är jättebra att Läkaresällskapet har gått igenom det här och benat ut vad som gäller. Det här ansvaret gäller ju helt uppenbarligen redan, men vi ser att regionerna inte har tolkat det så alla gånger. Vi ser i våra undersökningar att antalet fortbildningsdagar minskar och medlemmar hör av sig om att de aldrig får fortbilda sig.

Hon är också positiv till förslaget att Ivo ska få i uppdrag att titta på hur deras tillsyn kring fortbildningen kan stärkas.

– Vi i förbundet har också pratat om att det behövs en tydlighet för att Ivo ens ska kunna granska att arbetsgivarna följer de här föreskrifterna. När det är så otydligt som i dag så kan ju inte Ivo göra det, men det borde vara en självklarhet att det är en fråga för Ivo. Till syvende och sist har det att göra med patientsäkerhet och jämlik vård.

Sofia Rydgren Stale tycker att det är bra att både Läkaresällskapet och Läkarförbundet lyfter frågan.

– Ett förtydligande av föreskriften skulle på ett bättre sätt innebära ett stöd för de läkare – och annan vårdpersonal – som har svårt att få den fortbildning man behöver och har rätt till. Ju tydligare det är formulerat i föreskriften desto större stöd utgör den. Då har vi som fackförbund också enklare att säkerställa våra medlemmars rättigheter, säger hon.

Hon lyfter också fram att Läkarförbundet vill se att varje läkare har en individuell fortbildningsplan som följs upp och revideras fortlöpande.

– Vi som enskilda yrkesutövare har en skyldighet att delta i fortbildning. Både vi och Läkaresällskapet är väldigt tydliga med hur viktig individuella fortbildningsplanen är.

Läkaresällskapet återlanserar samtidigt en särskild fortbildningsmodell som togs fram redan 2015. Den bygger just på fortbildningsplaner, dokumentation och uppföljning. Förhoppningen är att modellen nu implementeras i specialitetsföreningarna.

– Vad vi vill se är ett ordnat system och en kontinuerlig process för fortbildningen. Det finns inte i dag. Vi vill att det ordnade systemet ska ägas av professionen, det vill säga att vi ser till att det här utförs. Varje läkare måste ta sitt ansvar, men det måste också finnas förutsättningar från arbetsgivaren i form av tid och resurser, säger Hans Hjelmqvist.

Antalet fortbildningsdagar minskar

Läkarförbundet genomför regelbundet en fortbildningsenkät bland sina medlemmar. Resultaten visar att antalet fortbildningsdagar minskat stadigt över tid. 2005 ägnade läkare i snitt 9,1 dagar till extern fortbildning per år. 2019 var motsvarande siffra 5,3 dagar.

Samtidigt finns stora regionala skillnader. På Gotland hade läkarna sju dagars extern fortbildning per år under 2019. I Jämtland låg genomsnittet på knappt två dagar.

Läkarförbundet anser att tio fortbildningsdagar per år är en rimlig miniminivå. En nationell reglering där alla specialistläkare får tio dagars extern fortbildning skulle enligt förbundets beräkningar kosta drygt en miljard kronor.

Källa: Sveriges läkarförbund