På tisdagen meddelade regeringen att en tilläggsutredning ska tillsättas när det gäller privata vårdförsäkringar. Den tidigare utredning ger en del förslag, såsom att Inspektionen för vård och omsorg ska få bättre förutsättningar att utöva tillsyn över försäkringsfinansierad vård. Men regeringen vill gå längre och hindra privata vårdföretag att ge samma vård både till privata försäkringspatienter och patienter i offentligfinansierad vård, för att undvika att vårdgivare prioriterar försäkringsbolagens verksamhet.

Mikael Sandlund, professor i psykiatri, överläkare och ordförande i Svenska läkaresällskapets delegation för medicinsk etik. Foto: Svenska läkaresällskapet

Svenska läkaresällskapet (SLS), som var mycket kritiska till att den första utredningen inte analyserat hur privata sjukförsäkringar påverkar sjukvårdens prioritetsordning, är överlag nöjda med att regeringen tillsatt en tilläggsutredning.

– Rent allmänt är det här exempel på just sådana frågeställningar som hade kunnat undersökas redan i den ursprungliga utredningen, säger Mikael Sandlund, ordförande i Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik.

Den nya tilläggsutredningen ska även undersöka förutsättningarna för att offentligfinansierade vårdgivare bara ska få ta emot patienter från de privata vårdgivare som har avtal med regionen i fråga.

Där tycker Mikael Sandlund att det är svårare att förstå hur regeringen har tänkt.

– Jag har lite svårt att överblicka vad det skulle betyda. Mellan tummen och pekfingret tycker jag det kan verka besvärligt, och jag undrar i vad mån det kommer att tjäna goda syften ur patienternas synpunkt.

Han tycker också att den nya utredningen kunde ha fått ytterligare ett uppdrag: att utreda privata vårdförsäkringar »från andra hållet«. Han påpekar att i länder som har ett utpräglat försäkringssystem finns regler för att försäkringsbolagen inte ska kunna neka personer en sjukförsäkring på vilka grunder som helst, om försäkringstagarna har hög risk för sjukdom.

– Ska man vara verksam i den här branschen får man erbjuda en försäkring till dem som vill ha en. Men nu är det försäkringsbolagens villkor som gäller i Sverige.

Medan SLS är nöjda att tilläggsutredningen tillsatts, är branschorganisationen Vårdföretagarna mer skeptiska. De konstaterar att den tidigare utredningen inte kunde hitta några undanträngningseffekter och att regionerna inte sett några problem.

Organisationen menar att sjukvårdssystemet inte utnyttjas fullt ut om vårdgivare måste välja mellan privata försäkringsbolag och offentlig vård. Det kan exempelvis handla om operationssalar och medicinsk utrustning.

– Vi behöver mer vård, inte mindre, nu när över 600 000 personer väntar på åtgärd. Över 200 000 har väntat längre än vårdgarantin föreskriver, säger Antje Dedering, förbundsdirektör för Vårdföretagarna, i ett pressmeddelande.

– När regeringen nu istället vill försvåra för privata aktörer som har flera uppdragsgivare gör de patienter som väntar på vård en otjänst. Det som behövs nu är att nyttja hela sjukvårdens kapacitet.

Mikael Sandlund tycker att Vårdföretagarnas argument är rimligt att ta i beaktande.

– Om man, så att säga, har mer kapacitet än patienter, finns risk för ett underutnyttjande. Men det finns också en risk åt andra hållet, att offentliga medel delvis finansierar den vård som försäkringsbolagen erbjuder.

Branschorganisationen Svensk försäkring är inne på Vårdföretagarnas spår och tycker regeringens ambition är problematisk. De lyfter exempelvis att det blir ineffektivt utnyttjande av resurser om vårdpersonal inte kan maximera sin arbetstid och att två separata spår kan leda till större skillnader i vårdkvalitet.

– Det är positivt att staten och regionen tillsammans försöker uppnå en bättre hälso- och sjukvård och bättre arbetsvillkor inom vården. Det är däremot problematiskt att det främsta sättet att uppnå det är att försvåra för försäkringsbolagen att erbjuda sjukvårdsförsäkringar. Vi behöver helt enkelt mer vård i Sverige, inte mindre, säger Eva Erlandsson, senior ekonom, Svensk försäkring, i ett pressmeddelande.

Organisationen pekar också på att vårdgivare skulle kunna gå runt förbudet att blanda patienter genom att dela upp verksamheten i två bolag, ett som tar emot försäkringspatienter och ett som tar patienter med skattefinansierad vård. Detta skulle dock missgynna de små vårdgivarna som har svårare att dela sin verksamhet.

Läs även: 

Regeringen vill förbjuda privata försäkringar i offentlig vård 

Läkaresällskapet fortsatt kritiskt till utredning om sjukvårdsförsäkringar 

Forskare: Hallengren bör rikta skarp kritik mot försäkringsutredare