Landets regioner har beslutat om stora investeringar för bland annat sjukhusbyggen de kommande åren.

För att ta reda på hur pågående och framtida investeringar förhåller sig till utvecklingen av hälso- och sjukvården på nationell nivå tillsatte regeringen en utredning ledd av Sofia Wallström. I september förra året överlämnades utredningen till regeringen.

Ett av huvudförslagen är en ny lag om riksintressen på hälso- och sjukvårdsområdet. Syftet är att stärka den statliga styrningen.

Tanken är att kommuner och regioner ska bli skyldiga att beakta riksintressena vid beslut som påverkar vårdinfrastrukturen, exempelvis vid sjukhusbyggen. Om det inte sker ska en statlig tillsynsmyndighet kunna ogiltigförklara besluten eller begära lämpliga åtgärder.

Utredningen pekar ut fem riksintresseområden; beredskap, kompetensförsörjning, nationella reformer, forskning och utbildning och digital infrastruktur. Utredningen föreslår att ett antal statliga myndigheter ska få i uppdrag att precisera riksintressena och här ska också patienter och vårdprofessionerna involveras.

Remissinstanserna ger både ris och ros. Konkurrensverket sågar helt utredningens förslag om riksintressen och menar att det är så bristfälligt att det inte kan läggas till grund för lagstiftning. 

Konkurrensverket menar att det utifrån utredningens analys inte går att bedöma vilka konsekvenser förslaget får för kommuners och regioners verksamheter och planering för infrastruktur, vare sig på kort eller lång sikt. Myndigheten påpekar dessutom att förslaget också påverkar privata vårdgivare som hyr lokaler av regioner, men att det perspektivet helt saknas i utredningen.

Dessutom sätter Konkurrensverket frågetecken kring den föreslagna tillsynsmyndigheten och dess befogenheter. Det gäller bland annat regleringen av vad myndigheten ska utgå från i sin bedömning, tidsfristerna för prövning, samt den föreslagna ordningen om överprövning av regioner och kommuners beslut.

Från läkarhåll är tongångarna mer positiva.

Läkarförbundet skriver i sitt remissvar att man håller med om att det behövs förstärkt nationell styrning när det gäller investeringar i vårdens infrastruktur.

Förbundet ger dessutom tummen upp till förslaget om att nationella intressen ska beaktas vid beslut om vårdinfrastruktur, men förbundet vill se att riksdagen snarare än regeringen ska få besluta om vad som anses som riksintressen.

Läkarförbundet lyfter också fram att det är av stor vikt att vårdprofessionerna involveras kring planering av vårdinfrastruktur. Detta gäller inte minst läkarprofessionen eftersom läkare »har avgörande insikter om förutsättningarna för möjliggörande av patientsäker och ändamålsenlig diagnostik och behandling«.

Här vill Läkarförbundet att staten ska ta fram en modell för hur patienter och professionsföreträdare ska få ett reellt inflytande över processerna kring infrastrukturen.

Även Svenska läkaresällskapet (SLS) ger tummen upp till förslaget om riksintressen och att vårdprofessionerna och patienterna föreslås få mer inflytande.

Sällskapet anser att den alltför långtgående decentraliseringen av vården bidragit till brister vad gäller beredskap och kompetensförsörjning. Därför är man för stärkt statlig styrning av vården.

Enligt SLS är det en bra ordning att kommuner och regioner planerar och fattar beslut om infrastruktur i vården, men där staten preciserar de riksintressen som behöver bevakas. Det är också bra att en tillsynsmyndighet kan upphäva ett beslut eller kräva åtgärder. På så vis behåller regioner beslutanderätten, men statens förväntningar och krav blir tydligare, menar Läkaresällskapet.

Sveriges Kommuner och regioner (SKR) är mindre förtjust i utredningen och avvisar helt förslaget om riksintressen på hälso- och sjukvårdsområdet.

Ett grundproblem med utredningen, menar SKR, är att den utgår från ett nationellt perspektiv på frågan utan att ta hänsyn till den lokala kontexten vad gäller exempelvis vårdorganisation och geografiska avstånd.

SKR menar att det både skulle bli ineffektivt och leda till höga kostnader om regeringen skulle bestämma på vilka områden det ska finnas riksintressen inom hälso- och sjukvården.

Förslaget innebär dessutom en förskjutning av ansvarsfördelningen från kommuner och regioner till staten. Med statliga beslut om vilken vård som ska bedrivas var blir det enligt SKR omöjligt att ställa de lokala och regionala politikerna till svars.

SKR ser förslaget som ett stort ingrepp i det kommunala självstyret och menar att den lokala och regionala demokratins legitimitet utmanas.

I utredningen finns också ett förslag om att staten genom ett fastighetsbolag ska ta över ägandet för sjukhus och andra vårdlokaler. Tanken är bland annat att villkoren mellan regionerna ska bli mer jämbördiga om staten på det sättet tar ett ökat ansvar för vårdinfrastrukturen.

Det förslaget har regeringen dock valt att inte remissbehandla. Svenska läkaresällskapet har ändå gett sina synpunkter och det blir tummen upp. Sällskapet anser bland annat att ett sammanhållet ägande och samlat ansvar för framtida investeringar skulle öka möjligheterna till koordinering både mellan regioner och mellan olika beslutsnivåer i sjukvården.

Läs mer:

Utredning föreslår att staten ska äga sjukhusen