Diagnoskoden postinfektiöst tillstånd efter covid-19 infördes i oktober 2020. Sedan dess och fram till och med oktober förra året tros nära 30 000 patienter med diagnosen ha vårdats inom primärvården och 5 700 patienter inom den specialiserade vården.
Siffrorna utgår ifrån 16 019 diagnoser inom den offentliga primärvården och 5 710 inom den specialiserade vården, men utöver det har dock Socialstyrelsen bett regionerna att ange hur stor del av läkarbesöken som sker i privat regi för att få en uppskattning av det totala antalet fall.
Men fortfarande finns svagheter i statistiken.
– Det finns en osäkerhet i resultatet eftersom det inte varit möjligt att samla in data om primärvården på individnivå. Det innebär att samma patient kan förekomma i underlaget för både primärvård och specialistvård, vilket kan ge en viss överlappning, säger Anna Bennet Bark, enhetschef på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Från att diagnosen infördes ökade antalet patienter som sökte vård för långvariga besvär stadigt ända fram till i maj förra året. Därefter noterades en markant minskning under sommaren.
– I maj 2021 hade den andra och tredje vågen börjat ebba ut och eftersom det går ett antal veckor från att man insjuknar till att man kan konstatera långvariga bestående besvär, är det ganska naturligt att en topp nåddes då, säger Anna Bennet Bark.
Minskningen fortsatte i början av hösten och genom data från Patientregistret kan Socialstyrelsen konstatera att postcovidvården inom den specialiserade vården gick in i en platåfas från oktober till och med januari. Hur utvecklingen därefter ser ut är mer osäkert och Socialstyrelsen har inte heller tillgång till primärvårdsdata efter den sista oktober.
