En stor utmaning för sjukvården framöver är att hantera all den vård som skjutits upp med anledning av pandemin. Nu har Praktikertjänst tagit fram en rapport för att belysa den utmaningen ur primärvårdens perspektiv.
Rapporten bygger bland annat på en enkätundersökning bland delägare och verksamhetschefer i Praktikertjänsts primärvårds- och rehabiliteringsverksamheter.
71 procent av cheferna som svarade uppgav att de uppdämda vårdbehoven kommer att påverka arbetsbelastningen framåt. 81 procent befarar att den uppskjutna vården kommer att bidra till förlängda väntetider.
Sara Banegas, chefläkare vid Praktikertjänst, menar att mycket av den uppskjutna vården i primärvården handlar om det förebyggande och regelbundna arbete som utförs kring patienter med kroniska diagnoser.
– Det är till exempel årskontroller, fotvård och besök hos sjukgymnast för patienter med artros. Det är väldigt stora patientgrupper som mer eller mindre helt fått stå tillbaka i den strukturerade form vi brukar jobba med, säger hon.
En annan övergripande reflektion från Praktikertjänst, som bedriver vård över hela landet, är att regionernas pandemihantering sett väldigt olika ut.
– Under pandemin har ojämlikheten och oförutsägbarheten med de här 21 regionerna verkligen visat sig från sin sämsta sida, alltså att alla regioner har hanterat pandemin på olika sätt och det har fått olika utfall. Primärvården blir väldigt ineffektiv när det är 21 olika regioner som ska hantera det.
Skillnaderna mellan regionerna har enligt Praktikertjänst också visat sig när det gäller de ekonomiska förutsättningarna. Praktikertjänst hänvisar bland annat till en rapport där Vårdföretagarna undersökt i vilken utsträckning privata vårdgivare fått ta del av statsbidragen för merkostnader kopplade till pandemin. En majoritet av de 13 regioner som svarade i undersökningen avsåg att använda statsbidragen för att ersätta privata vårdgivare för coronarelaterade merkostnader. Men ett par regioner uppgav att de inte planerade att kompensera de privata vårdgivarna.
Enligt Praktikertjänst skapar det en obalans i förhållande till offentliga utförare.
– En regional verksamhet som inte får kompensation för högre kostnader påverkas inte på samma sätt som privata. Vi måste driva runt våra verksamheter. Det har varit otroligt ryckigt och nyckfullt och ojämlikt över landet. Vissa regioner har varit måna och angelägna och noggranna med att det här ska ske precis som det är sagt. I andra regioner har det inte skett någonting.
För att få till en bättre samordning över landet vill Praktikertjänst också se en nationell regelbok för primärvården.
– Ofta är det avståndet och tillgången till slutenvård som bestämmer hur primärvårdens uppdrag ska se ut. Vi tycker att det borde vara tvärtom. Primärvården borde ha basuppdraget – vilket behöver definieras tydligare – och därefter organiserar man slutenvård kring det.
Sara Banegas fortsätter:
– Sedan kommer det krävas lokala skillnader, det är vi fullt medvetna om. Praktikertjänst har en vårdcentral i Karesuando. Det är inte samma förutsättningar som för en vårdcentral på Östermalm i Stockholm, men det måste finnas ett fastslaget långsiktigt uppdrag.
En annan utmaning är kompetensförsörjningen. Här behövs krafttag och en del av det är satsa på utbildningen av ST-läkare, och här kan privata vårdgivare bidra mer, enligt Praktikertjänst.
– Vi tar redan ett stort ansvar, särskilt för ST-läkarna. Men ibland så missar regionerna att samverka med privata utförare för att få ett bra flöde.
Ett exempel Sara Banegas lyfter fram är gynekologi, där det i dag är stor brist på randningsplatser för ST-läkare i allmänmedicin.
– Det borde vara en självklarhet att man tar emot randande ST-läkare i allmänmedicin om man bedriver öppenvårdsgynekologi, men det handlar väldigt mycket om avtal och vilka villkor man ställer upp inom vårdval eller upphandling. Man måste ställa krav på att det ska ingå, och att finns förutsättningar när det gäller ersättning för den som tar emot.
Sara Banegas vill också se statliga pengar för ST.
– Jag hoppas på det, förutsatt att staten tar det ansvaret över tid. Finansieringen av ST-tjänster har sällan långsiktiga mål och rycks bort med jämna mellanrum på regional nivå. När man anser att det kostar för mycket så stryker man tillsättningen av ST-tjänster i ett år bara för att rädda sin egen budget.
Sara Banegas pekar på att det är viktigt att man både från statens och regionernas sida inte glömmer bort att den uppskjutna vården i hög grad kommer att påverka primärvården framöver.
– Det är ett otroligt fokus på operationsköer, men alla som står i kö till operation kommer att ha behov av primärvård när de är opererade. Det handlar rehab, stygntagning och kanske hemsjukvård. Det pratas väldigt lite om det, men det får inte glömmas bort.
(uppdaterad 2022-02-17)
