Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har undersökt de digitala vårdbesökens påverkan på sjukvårdens resursutnyttjande och jämlikhet. Datakällor är bland annat registerutdrag av primärvårdsdata på individnivå från fem regioner: Stockholm, Västra Götaland, Skåne, Jönköping och Norrbotten.
Rapporten konstaterar att digital vård ökat kraftigt sedan 2016, men att den fortfarande står för en liten del av de totala besöken. Kostnaden är ungefär två procent av primärvårdens totala kostnader.
Rapporten tar upp flera aspekter som diskuterats av kritiker och förespråkare de senaste åren. Den kommer bland annat fram till att det råder en skevhet i vilka som konsumerar digital vård.
Det görs i högre grad av högutbildade, yngre, de som inte har kronisk sjukdom, och dem med relativt goda socioekonomiska förhållanden. För den fysiska vården gäller i princip det omvända. Även justerat för ålder och kronisk sjukdom, är digitala besök vanligare bland högutbildade och höginkomsttagare.
Här pekar Vård- och omsorgsanalys på en problematik när det gäller vård efter behov. Det är främst personer med mindre omfattande problem som söker digital vård, och »sammantaget har de digitala besöken minskat primärvårdens omfördelande effekt«.
En annan fråga som diskuterats flitigt har varit regionernas utgifter för digital vård, främst utgifterna till de privata vårdgivarna. Trots att de digitala besöken i snitt är billigare än de fysiska, och trots att de digitala besöken delvis ersatt fysiska, kommer rapporten fram till att regionernas kostnader verkar ha ökat. Det beror dels på att en ny vårdkonsumtion har uppstått, dels på att de minskade fysiska besöken inte lett till en minskad ersättning till vårdcentralerna. De två olika ersättningssystemen – rörlig ersättning för digitala besök och fast ersättning för fysiska – gör det svårt för regionerna att effektivisera primärvården i det avseendet. För att lyckas med det »behövs mer ändamålsenliga nationella och regionala ersättningsmodeller«, skriver Vård- och omsorgsanalys, och att man lyckas komma ifrån dagens modell med två parallella ersättningssystem.
Myndigheten konstaterar att de digitala vårdbesöken har stärkt både tillgänglighet och produktivitet i primärvården i form av kortare väntetider och lägre kostnad per läkarkontakt. Digital vård har potentialen att avlasta fysisk vård. Men det saknas kunskap om hur de digitala besöken påverkar vårdens effektivitet i stort och hur de bidrar till patienters hälsa i jämförelse med de fysiska. Det är därför svårt att beräkna de samhällsekonomiska effekterna, skriver Vård- och omsorgsanalys.
– Möjligheterna till digitala vårdbesök utvecklas hela tiden, och frågan framöver är hur systemet kan utformas för att göra störst nytta. Det behövs fortsatt uppföljning av hur besöken används och hur de bidrar till patienternas hälsa jämfört med fysiska besök, säger Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör Vård- och omsorgsanalys, i ett pressmeddelande.
Myndigheten påpekar också att det sedan länge finns patientregister som ger underlag till statistik om sjukdomar och behandlingar i en stor del av vården, men inte i primärvården. Socialstyrelsen arbetar dock på att etablera ett sådant patientregister. Och med tanke på den digitala vårdens snabba framväxt, bör den vara med i ett sådant patientregister från dag ett. »Informationen om digital vård bör harmoniseras med registreringen av övrig primärvård och samlas in på ett enhetligt sätt över hela landet«, skriver Vård- och omsorganalys i sin rapport.
Utifrån rapportens slutsatser, ger myndigheten tre rekommendationer.
- Regionerna bör kontinuerligt följa upp och se över de incitament som deras ersättningsmodeller för digitala och fysiska besök ger upphov till.
- Regeringen och regionerna bör regelbundet följa upp hur digital vård påverkar vårdens effektivitet och jämlikhet.
- Regeringen bör säkerställa att digitala besök ingår i ett nationellt patientregister för primärvården.
Rapporten »Besök via nätet« finns på Vård- och omsorgsanalys webbplats.
Läs även:
Äldre gjorde färre vårdbesök trots digitala satsningar
