Socialstyrelsen arbetar just nu med att uppdatera det kunskapsstöd för vård av ungdomar med könsdysfori som spikades 2015. Det sker i etapper och nu kommer myndigheten med nya rekommendationer när det gäller pubertetshämmande respektive könsbekräftande hormonbehandling hos den här gruppen.

Socialstyrelsen uppmanar alltså till återhållsamhet med behandling hos personer under 18 år. Enligt myndigheten överväger riskerna med hormonbehandling i nuläget den möjliga nyttan för gruppen som helhet.

Socialstyrelsen lutar sig bland annat på en genomgång av relevanta studier om effekt och säkerhet av hormonbehandling som Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har gjort. I rapporten, som publiceras i dag, drar SBU slutsatsen att det ännu inte går att dra några säkra slutsatser när det gäller detta.

Behandling med hormoner bör hädanefter ges inom ramen för forskning, enligt Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen.

– I väntan på att en forskningsstudie kommer på plats är vår bedömning att behandlingarna kan ges i undantagsfall, säger han i ett pressmeddelande.

Enligt SBU går det utifrån dagens evidens inte heller att avgöra hur vanligt det är att personer som genomgår en könsbekräftande behandling senare ändrar uppfattning om sin könsidentitet, avbryter behandlingen eller i någon aspekt ångrar den. Det finns samtidigt dokumenterat att detransition förekommer, och det kan också finnas ett mörkertal, konstaterar Socialstyrelsen.

– För gruppen som ångrar eller avbryter en inledd behandling kan det finnas risk att behandlingen lett till sämre hälsa eller livskvalitet, säger Thomas Lindén.

Enligt Socialstyrelsen bör pubertetshämmande eller könsbekräftande behandling alltså bara erbjudas i undantagsfall utanför ramen för studier. Myndigheten har tagit fram kriterier som vården kan utgå från i den kliniska bedömningen.

Enligt myndigheten bör de kliniska bedömningarna vara i linje med kriterierna i »Dutch protocol«. Centralt där är att könsinkongruensen debuterat under barndomen, kvarstått över tid och att pubertetsutvecklingen medfört ett tydligt lidande.

Socialstyrelsen skriver också att de här komplexa multidisciplinära bedömningarna ska göras under »ett samlat verksamhetsansvar inom de enheter som erhåller tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård«.

Läs också:

SVT: Barn i transvården har fått skador av hormonbehandling

De flesta har skärpt rutiner för hormonbehandling hos minderåriga

Karolinska sätter stopp för hormonbehandling vid könsdysfori

Ökningen av könsdysfori hos unga tarvar eftertanke

SBU:s slutsatser:

  • Det vetenskapliga underlaget räcker inte för att bedöma effekter på könsdysfori, psykosociala förhållanden, kognitiv funktion, kroppsmått, kroppssammansättning eller ämnesomsättning av pubertetshämmande eller könskonträr hormonbehandling hos barn och ungdomar med könsdysfori.
  • Det finns ett visst stöd på gruppnivå för att pubertetshämmande hormonbehandling (GnRH) förlångsammar den benuppbyggnad som kan förväntas ske under den följande puberteten (låg tillförlitlighet) men att den vid starten av behandling uppnådda bentätheten bibehålls (låg tillförlitlighet).
  • Det finns ett visst stöd på gruppnivå för att ungdomar som fått pubertetshämmande hormonbehandling, under en könskonträr hormonbehandling med östrogen eller testosteron, återhämtar bentätheten (låg tillförlitlighet), men det går inte att avgöra om bentätheten på sikt kommer helt upp i nivå med unga i den omgivande befolkningen.
  • Det vetenskapliga underlaget räcker inte för att bedöma hur ofta ungdomar efter det att psykologisk/psykiatrisk och medicinsk utredningen har inletts på grund av psykosociala problem som ansetts bero på könsdysfori, väljer att inte påbörja eller att frivilligt avbryta pubertetshämmande eller könskonträr hormonbehandling.