I dag, onsdag, överlämnade utredaren Åsa Kullgren slutbetänkandet i den statliga utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap. Det handlar i huvudsak om ansvarsförhållanden, planering av beredskap och statens roll när det gäller ledning och styrning över vården.

Vid en pressträff konstaterade Åsa Kullgren att det i dag inte finns några skyldigheter för regioner och kommuner att hjälpa varandra och att staten inte kan omfördela resurser mellan regionerna förutom om landet befinner sig i krig.

– Coronapandemin har ändå visat på att det finns en stor vilja mellan regioner att frivilligt stödja och hjälpa varandra i en svår situation, men trots det så bedömer utredningen att det finns skäl att införa en skyldighet för regioner och kommuner att hjälpa varandra i en situation som skulle bli av ett allvarligt slag, sa Åsa Kullgren.

Tanken är att införa ett system med en sorts trappa för att hantera störningar som uppkommer vid krig eller kris.

Om exempelvis en region hamnar i en situation där resurserna trots frivillig hjälp från andra inte räcker för att upprätthålla vård som inte kan anstå, så ska detta anmälas till regeringen. Efter att anmälan bedömts ska regeringen, eller den myndighet regeringen utsett, kunna besluta om att en annan region ska bistå.

– Det kan handla om att ta emot patienter eller att omfördela resurser. Det här gäller även i fredstida kriser, sa Åsa Kullgren.

Syftet med att fördela resurserna är att få upp en region eller kommun till en nivå så att den klarar av att erbjuda vård som inte kan anstå.

– Om läget är så pass allvarligt att flera regioner har kommit under nivån vård som inte kan anstå så kan man ändå vara skyldig att hjälpa den som är mest hjälpbehövande, trots att man själv har ett väldigt svårt läge. Det handlar helt enkelt om att rädda liv över hela landet och utjämna vårdresurserna i ett väldigt svårt läge.

I nästa steg är tanken att regeringen ska kunna besluta att katastroftillstånd gäller i en drabbad kommun eller region. Tanken är att normala kvalitetskrav och behandlingsresultat ska upprätthållas så långt som möjligt.

– Men i det här läget så kan prioriteringar vara tvungna att göras även bland de svårast sjuka, och även andra behandlingsmetoder kan behöva tillämpas än vad man använder sig av i normalläget.

Tanken är att Socialstyrelsen ska arbeta fram principer för hur man ska kunna arbeta under riktigt svåra situationer.

Ett annat förslag är att det ska tydliggöras i hälso- och sjukvårdslagen att regioner och kommuner inte bara ska vara skyldiga att beakta beredskapen vid en situation med många skadade, utan att man även ska se till att ha beredskap för situationer med många sjuka, exempelvis vid ett smittoutbrott.

Dessutom vill utredningen att regioner och kommuner ska bli skyldiga att följa statliga planeringshänvisningar och utföra åtgärder som staten bestämmer att hälso- och sjukvården ska göra inom ramen för totalförsvaret.

Det kan exempelvis handla om förmågehöjningar för att kunna ta emot ett stort antal skadade eller höja transportkapaciteten.

– I den utsträckning som kommuner och regioner får kostnader som har med totalförsvaret att göra så är det staten ska som ska finansiera detta.

Ett annat förslag är att katastrofmedicin ska bli en obligatorisk del i grundutbildningen för läkare och sjuksköterskor. Så är det inte i dag, konstaterade Åsa Kullgren.

– Lärosätena bestämmer lite olika hur mycket utbildningstid man väljer att lägga för det här ämnet.

Något skarpt förslag om hur vårdpersonal i den privatdrivna vården ska kunna användas i sjukvården vid en krissituation finns inte i utredning. Enligt Åsa Kullgren är utredningens bedömning att sådana frågor får beaktas av regionerna när de tecknar avtal eller upphandlar vård.

Vid pressträffen deltog också socialminister Lena Hallengren (S). Hon konstaterade att hälso- och sjukvården har en central roll i det civila försvaret.

– Nu kommer regeringen och remissinstanserna på sedvanligt vis att analysera de här förslagen. Det är min och regeringens ambition att skyndsamt ta arbetet vidare med att stärka samhällets och vårdens beredskap, sa Lena Hallengren.

Slutbetänkandet finns att ta del av på regeringen webbplats.

Läs mer:

Utredare förslår krav på beredskapslager i sjukvården

Utredare vill ha bättre lagerhållning vid kriser