Läkarförbundet och Sveriges yngre läkares förening, Sylf, är eniga om att BT-lönerna ska ligga i linje med ST-lönerna eftersom den nya bastjänstgöringen, BT, är en del av ST. Men hittills är verkligheten ofta långt därifrån.
– Det är väldigt vanligt att BT-läkarna hamnar under ST-läkarna i lön. Vi har bara några få regioner där BT-läkarna har samma ingångslön som ST-läkarna, säger Robert Holmqvist, styrelseledamot i Sylf, som samlar in lönestatistik.
Än så länge är det svårt att få en överblick över alla löner, men enligt Robert Holmqvist verkar BT-lönerna generellt ligga på åtminstone flera tusenlappar lägre än ST-lönerna.
Med den nya legitimationsgrundande läkarutbildningen kommer alla nya läkare så småningom göra BT som en gemensam första del av specialiseringstjänstgöringen. Än så länge är det dock bara utlandsutbildade som behöver göra BT, vilket kan ha bidragit till att hålla lönerna nere.
– Många regioner resonerar på så vis att de här utlandsrekryterade läkarna kanske inte har någon erfarenhet av svensk sjukvård och att de därför ska ha lägre lön. Men hur ska man göra sedan då, när de svenska läkarna också börjar söka BT-tjänster? Ska man då ge olika lön beroende på var man utbildat sig? Vi ser en risk att det blir ett A- och ett B-lag bland läkarna, säger Robert Holmqvist.
En region där Sylf är kritiska till lönebilden är Norrbotten. Av de sju BT-läkare som förra året var anställda i regionen hade sex tillsvidareanställningar. Sylfs lokalavdelning menar att dessa sex med fasta tjänster i praktiken har fått ST-anställningar och därför borde ges samma belopp i lönekuvertet som ST-läkare. Men Julius Breimer, ordförande för Sylf i Norrbotten, har gått igenom 2021 års lönelistor och upptäckt löneskillnader på runt 10 000 kronor i månaden. Medan BT-läkarnas löner ligger på strax över 40 000 kronor i månaden, låg ST-läkarnas lägsta rekommenderade ingångslön i Norrbotten förra året på 46 500 kronor.
– Men i glesbygd och inom primärvården är lönerna högre och ligger på mellan 48 000 och 53 000 kronor i månaden, så BT-läkarna hamnar ju markant under dem. Många av de här personerna är rekryterade för att göra ST inom just primärvården, där vi har en jättebrist på läkare, och så väljer man att från början ge dem en väldigt låg lön. Det tycker jag är väldigt tråkigt, säger Julius Breimer.
Utbildningsstrateg Kenneth Robarth säger att regionen fortfarande jobbar med att ta fram ett koncept för BT-tjänsterna. Många beslut har ännu inte fattats och först i ett senare skede kommer regionen ta ställning till exakt hur BT-läkarnas löner ska se ut. Men han vill understryka att gruppen inte ligger kvar på sin första lön särskilt länge.
– Efter ett år förväntas du ha klarat av din BT och då kommer du också lyftas till en normal ST-lön. Så det handlar bara om en tillfällig lön, säger han.
Men Julius Breimer tycker inte att det argumentet håller.
– BT är en del av ST. Det går inte att säga att man plötsligt har en helt annan kompetens efter ett år. Jag tycker att det är ett konstlat lönesteg.
Han menar att arbetsgivaren sysslar med lönedumpning och utnyttjar det faktum att BT-läkarna befinner sig i en utsatt position utan någon chans att kräva bättre villkor.
– De kommer från ett annat land och de måste få en utbildningstjänst, fastän det knappt finns några sådana. Vad har de för reella möjligheter att löneförhandla? De är tvungna att tacka ja för att få uppehållstillstånd. De är helt beroende av arbetsgivarens goda vilja, säger Julius Breimer.
Kenneth Robarth säger att det går ha olika syn på saken men tycker inte att det rör sig om någon lönedumpning.
– Man har alltid ett val att göra. Vi har de lönenivåer som vi har, men de är som sagt inte huggna i sten utan vi befinner oss i en process där vi ska fastställa vad som ska gälla för BT-läkarna. Men jag tycker inte att vi betalar några oskäliga löner i dag, säger han.
Men enligt Robert Holmqvist borde det inte vara något snack om saken.
– BT-läkarna har legitimation, så ge dem lön efter den kompetensen, säger han.
Läs också:
Trevande start för läkarnas bastjänstgöring
Tuffa löneförhandlingar om BT väntas
BT INFÖRS SUCCESSIVT
Införandet av bastjänstgöring är en del av en större reform där den svenska läkarutbildningen förlängs till sex år och blir legitimationsgrundande.
BT är en obligatorisk fristående första del av specialiseringstjänstgöringen för alla som inte genomgått svensk AT och påbörjar sin svenska specialisering efter 1 juli 2021.
Den nya 6-åriga läkarutbildningen startade hösten 2021, vilket innebär att även svenska läkarstudenter kommer behöva göra BT i stället för AT från hösten 2027.
Läkarförbundet och Sveriges Kommuner och regioner (SKR) är överens om att huvudregeln för BT är en ettårig separat anställning. Det finns dock möjlighet att lägga bastjänstgöringen som en tillsvidareanställning där BT integreras med ST, en modell som bland annat Region Norrbotten valt.