Redan när pandemin inleddes tog Svenska infektionsläkarföreningen (Silf) initiativ till att ordna återkommande webbseminarier med sammanfattningar av kunskapsläget kring covid-19 och lägesrapporter från kliniker runt om i landet. På så sätt kunde också nya arbetssätt och rekommendationer om behandlingar spridas. I slutet av 2020 belönades föreningen med Sjukhusläkarnas utmärkelse »Friska sjukvårdspriset« för den insatsen.
Men det behövdes också ett mer organiserat sätt att sprida den ökade kunskapen om covid-19, och Silf föreslog därför att ett nationellt vårdprogram för covid-19 skulle skapas.
– När kunskapsläget växte förstod vi att det fanns ett behov av att sammanfatta det nationellt. Vi ville ha professionens perspektiv, och att det skulle baseras på rekommendationer och inte riktlinjer. Vi började med detta i maj 2020, och efter en del turer kom den första versionen av programmet ut i juni, berättar Lars-Magnus Andersson, som också är verksamhetschef för infektion på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
Gruppen som arbetar med vårdprogrammet består av tolv experter från Silf, Svenska hygienläkarföreningen och Föreningen för klinisk mikrobiologi. De följer internationell och nationell forskning och hämtar in information om nya erfarenheter från svenska infektionskliniker. Programmet har uppdaterats flera gånger sedan starten i juni, i takt med att fler och fler läkemedel eller läkemedelskombinationer studerats och godkänts av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA.
Arbetet med vårdprogrammet kommer att fortsätta även om covid-19 från april inte längre klassas som en samhällsfarlig sjukdom. Lars-Magnus Andersson pekar på att det är viktigt att fortsätta fylla på med ny kunskap. Den senaste uppdateringen kom nu i mars och är skickad på remiss.
– Arbetsgruppen samlas i september igen, och då tar vi ställning till när nästa revision ska ske.
Även om det sannolikt finns en hög nivå av immunitet i befolkningen, och risken för allvarlig sjukdom har minskat generellt, så är personer med nedsatt immunförsvar och ovaccinerade fortfarande grupper som riskerar att drabbas hårt, konstaterar Lars-Magnus Andersson.
– Vi kommer att behöva effektiva monoklonala antikroppar både för de immunsupprimerade och för de ovaccinerade. Nya antivirala medel kan komplettera en sådan behandling. Dessutom är det troligt att det behövs en påfyllnadsdos av vaccin i höst för en större grupp, säger Lars-Magnus Andersson.
Läs mer: »Covid-19 är en helt annan sjukdom nu«
(uppdaterad 2023-02-15)
