Kriget i Ukraina har aktualiserat frågan om den svenska hälso- och sjukvårdens beredskap vid händelse av krig.

Inom det militära försvaret har Försvarsmakten en egen hälso- och sjukvårdsorganisation. I dagsläget finns mellan 1 000 och 1 500 personer med yrkeslegitimation placerade inom Försvarsmakten med uppdrag att exempelvis bemanna fältsjukhusen.

– Det är bland annat läkare, sjuksköterskor, några veterinärer och lite annat, säger Göran Sandström, specialist i anestesi och intensivvård, överstelöjtnant och ställföreträdande chef vid Försvarsmedicincentrum.

De allra flesta av dessa personer är deltidsanställda inom Försvarsmakten. Det innebär att de huvudsakligen arbetar civilt på exempelvis ett sjukhus men att de tidvis tjänstgör inom Försvarsmakten. Dessa personer är också krigsplacerade i Försvarsmakten vilket innebär att de är vikta för Försvarsmakten om regeringen beslutar om höjd beredskap.

Men på sikt behöver antalet anställda läkare och annan sjukvårdspersonal i Försvarsmakten öka.

– Vi ska ju tillväxa i Försvarsmakten och vi ska under de kommande 6–7 åren bygga om våra operativa sjukvårdsförband, det vill säga sjukhuskompanierna, som ska bli sjukhusbataljoner. Det betyder att vi går från två fältsjukhus till fyra, vilket gör att vårt behov av personal kommer att öka.

Exakt hur många läkare som kommer att behövas framöver är svårt att säga, menar Göran Sandström.

– Men det är inte så att det handlar om tusentals läkare utan kanske några hundra initialt. Sedan får vi se var vi landar och vad pengarna räcker till.

Göran Sandström fortsätter:

– Tittar du på anestesiologer så har vi ett behov i dagsläget någonstans runt 100 till 200 i hela Försvarsmakten. Ska vi sedan expandera så behöver vi ju några fler.

Totalförsvaret i Sverige består också av det civila försvaret som ska hålla samhällets viktiga funktioner, inklusive hälso- och sjukvården, i gång.

I Sverige finns totalförsvarsplikt som omfattar alla mellan 16 och 70 år. Den träder i kraft om regeringen beslutar om höjd beredskap. Regeringen kan då även föreskriva om allmän tjänsteplikt.

– Det kan ske både geografiskt, alltså en viss del av landet, eller inom vissa verksamheter, säger Petra Ekroth, utredare på avdelningen för krisberedskap och civilförsvar vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Den allmänna tjänsteplikten innebär att man inte kan säga upp sig.

– Är man inom ett område eller inom en verksamhet som omfattas av den allmänna tjänsteplikten så ska man kvarstå i sin anställning förutsatt att man inte är krigsplacerad någon annanstans. Det innebär att man helt enkelt ska gå till jobbet och utföra sitt arbete som ett stöd till samhället.

Gäller den allmänna tjänsteplikten även för privata aktörer? 

– Ja, den kan även gälla privata aktörer.

Många yrkesgrupper, inklusive läkare, kan också ha en civil krigsplacering, exempelvis vid en myndighet, region eller kommun. Det är sorts planeringsåtgärd som kan vidtas för att säkerställa bemanningen i krigsorganisationen.

– Man har så att säga »tingat« den personen och registrerat den krigsplaceringen hos Plikt- och prövningsverket. Det innebär att ingen annan kan göra anspråk på den här personen vid höjd beredskap.

Regionerna och kommunerna har ett pågående arbete kring sina krigsorganisationer och i det uppdraget ingår att krigsplacera personal. Enligt uppgift från Plikt- och prövningsverket har tio regioner hittills krigsplacerat personal.

Det är arbetsgivaren som bestämmer vilka som ska krigsplaceras och det går bara att ha en krigsplacering åt gången.

Rekommendationen är att arbetsgivare ska samverka med de fackliga organisationerna när det gäller krigsplaceringar men facket kan inte påverka beslut kring krigsplaceringar.

Om en person är krigsplacerad ska den ha fått ett skriftligt besked om det.

– Beskedet ska innehålla uppgift om inställelseplats, vilket kan skilja sig från den ordinarie arbetsplatsen. Det kan också vara så att man i och med krigsplaceringen har tagit närmare ställning till vilka uppgifter som den anställde ska ha vid just höjd beredskap, säger Petra Ekroth.

Mer information om totalförsvar och civilt försvar finns på MSB:s webbplats. Även Läkarförbundet har information om vad som gäller för läkare om det skulle bli krig i Sverige.

Tio regioner har krigsplacerat personal

Att vara krigsplacerad innebär att en person är »ianspråktagen« för att tjänstgöra under höjd beredskap. Skyldigheten att tjänstgöra inträder när regeringen beslutar om höjd beredskap och allmän tjänsteplikt. Hittills har tio regioner krigsplacerat personal:

Blekinge

Dalarna

Halland

Jämtland/Härjedalen

Jönköping

Kalmar

Kronoberg

Skåne

Västerbotten

Östergötland

Källa: Plikt- och prövningsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap