Enligt Migrationsverkets huvudscenario som presenterades i slutet på förra veckan kan cirka 76 000 personer från Ukraina komma att söka skydd i Sverige fram till juni.

Men redan nu finns många som flytt Ukraina i Sverige. Exakt hur många personer det handlar om är svårt att säga eftersom ukrainska medborgare kan vistas i Sverige i tre månader utan visum.

Men att fler människor som flytt krigets Ukraina finns i Sverige börjar nu märkas i vården. Ett exempel är vårdcentralen Kryddgården och dess filial Flyktinghälsan i Malmö.

– Vi ser att det flödet ökar något dag till dag. Vi har även sett till att vi har tolk på plats för att vi ska kunna omhänderta dem så gott vi kan, säger Mehran Redjamand, verksamhetschef för vårdcentralen.

Vad är det för vårdbehov ni ser hos de här personerna?

– Det kan vara att någon har diabetes eller någon hjärtsjukdom men som inte har sin medicin med sig. Det finns ett behov av att kunna vända sig till bassjukvården som finns inom primärvården. Är det allvarligare saker än så är det akutsjukvården som gäller.

Region Skåne har sedan tidigare beslutat att människor som flytt i samband med Rysslands invasion av Ukraina ska få vård som om de vore asylsökande. Detta oavsett om de sökt skydd i Sverige enligt EU:s massflyktsdirektiv eller om de befinner sig här inom ramen för den fria rörligheten inom EU.

Det innebär bland annat att vuxna ska få hälsoundersökning och vård som inte kan anstå. Skåne har dessutom beslutat om att stå för läkemedelskostnaderna för alla personer som kan uppvisa ukrainskt medborgarskap.

Flyktinghälsan i Malmö har i nuläget inte fått något särskilt uppdrag med anledning av flyktingsituationen. Tanken just nu är att de behov av primärvård som finns bland de ukrainska flyktingarna, inklusive hälsokontroller, ska tas om hand inom vårdcentralernas ordinarie verksamhet.

– Vi riggar för att emot i samtliga verksamheter, alltså både privata och offentliga vårdcentraler Skåne. Det går in i den normala verksamheten och det fungerar på samma sätt som när vi tar emot asylsökande och flyktingar i normala fall, säger Sofia Ljung, förvaltningschef för primärvården i Region Skåne.

Västra Götalandsregionen har också tagit beslut om de som flytt från Ukraina ska få vård som om de vore asylsökande.

– Det har inte varit så många som sökt vård hittills, men de börjar komma. De söker för lite olika saker som kan behövas när man varit borta några veckor hemifrån. Det handlar om infektioner eller patienter som inte har med sig läkemedel hemifrån. Det är lite blandat, säger Henrik Nyström, ordförande i Distriktsläkarföreningen i Västra Götaland.

Samtidigt planerar nu Västra Götalandsregionen för att sätta in särskilda insatser för att möta vårdbehoven, bland annat genom mobila team.

– Vi ska ha extrainsatser för hälsokontroller, vaccination mot covid-19 och mässling och även mödravård. Det är ganska många gravida kvinnor som dyker upp. Där får vi sätta in specialinsatser, säger Per Albertsson, kardiolog och medicinsk beslutsfattare inom Västra Götalands särskilda organisation för Ukraina.

Tanken är att det särskilda insatserna ska komma på plats i veckan.

– Vi kommer ta hand om dem som behöver vård. Alla får ju akutvård, och sedan riggar vi för det här andra. Vi får laga efter läge. Det är väldigt svårt att veta exakt hur många som kommer och hur stor andel som behöver sjukvård.

Parallellt med att allt fler ukrainska flyktingar tar sig till Sverige har Socialstyrelsen bett regionerna göra en inventering av bland annat tillgången till vårdplatser för att eventuellt ta emot patienter från Ukraina. Syftet är att undersöka hur behoven kan matchas om EU:s särskilda civilskyddsmekanism kommer med en begäran om bistånd.

Utöver en generell tillgång till vårdplatser handlar Socialstyrelsens undersökning om antalet intensivvårdsplatser och brännskadeplatser, men också möjligheten att behandla barn och patienter med långvariga sjukdomar, exempelvis cancerpatienter.

Socialstyrelsen arbetar nu för att bearbeta och kvalitetssäkra uppgifterna som kommit in från regionerna. Hittills har Sverige inte fått någon skarp förfrågan från EU om att ta emot patienter från Ukraina.

Sedan tidigare har dock flera regioner inklusive Västra Götaland och Stockholm flaggat för att de är beredda att ta emot patienter från Ukraina.

Läs mer:

Johan von Schreeb om risken med egna insatser: »Kan förvärra läget«

WHO räknar till trettiotal attacker mot vården – varnar för kollaps

Myndigheter får i uppdrag att samla in läkemedel till krigets Ukraina

Sverige bistår Ukraina med sjukvårdsmateriel