Begår en läkare som röjer journaluppgifter om en annan läkare som hen har som patient ett brott mot tystnadsplikten eller inte? Bedömningen går isär, som Läkartidningen har berättat tidigare. Ja, menar Inspektionen för vård och omsorg (Ivo). Nej, menar flera åklagare.
Bakgrunden är att tillsynsmyndighetens avdelning i södra Sverige de senaste åren har fått in flera anmälningar från läkare rörande patienter, som även de är läkare. De behandlande läkarna har röjt hälsouppgifter om patienterna eftersom de befarat att läkarna kan utgöra en fara för patientsäkerheten – men har i stället själva blivit åtalsanmälda av Ivo för misstänkt brott mot tystnadsplikten. Ett brott som kan ge böter eller upp till ett års fängelse.
En läkare får inte får röja sekretessbelagda uppgifter om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden om det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att det är till men för den enskilde. En vårdgivare har däremot en skyldighet att skyndsamt anmäla en legitimerad person som är eller har jobbat hos vårdgivaren och bedöms utgöra en fara för patientsäkerhet. Men Ivo anser att det är arbetsgivaren och inte den behandlade läkaren som är vårdgivaren. Tillsynsmyndigheten varnar för att legitimerad vårdpersonal skulle undvika att söka vård om de riskerar att bli anmälda av den behandlande läkaren.
– Vi har tolkat regelverket på det viset att om du som enskild läkare behandlar en patient som är legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, så har du i din läkarroll sekretess. I det vårdande ögonblicket är läkaren inte arbetsgivarens förlängda arm, sa Petra Boltes, inspektör på Ivo, till Nyhetsbyrån Siren i höstas.
Men Ivos åtalsanmälningar har inte lett till någon dom. Först lades ärendena ner direkt av åklagarna med motiveringen att det inte »ger anledning att anta att något brott som hör under allmänt åtal har förövats«.
För att få rättslig vägledning överklagade Ivo åklagarnas beslut och fick stöd av Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Malmö. För ungefär ett år sedan beslutades att åklagarnas beslut skulle omprövas.
Kerstin E Eriksson, senior åklagare på Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum, har tidigare beskrivit frågan som principiellt viktigt. Det handlar om vad som väger tyngst – tystnadsplikten eller patientsäkerheten.
– Om läkare och även annan vårdpersonal inom sjukvården riskerar att bli anmälda när de hör av sig till Ivo, är det viktigt att få detta avgjort så snart som möjligt, bland annat för att vårdpersonalen ska veta vad som gäller, sa hon till Dagens Medicin förra året.
En ny förundersökning inleddes därför – denna gång av en ny åklagare – för att få klarhet i om brott har begåtts.
Men inte heller denna gång leder det vidare. Nyligen beslutade även den nya åklagaren sig för att lägga ner förundersökningen, eftersom brott inte kunde styrkas.
Det ändrar dock inte Ivo:s inställning. Tillsynsmyndigheten uppger till Läkartidningen att man även fortsättningsvis i varje enskilt fall kommer att »bedöma om myndigheten ska göra en åtalsanmälan när det finns anledning att misstänka att en behandlande läkare lämnat ut patientuppgifter i strid med patientsekretessen«. Ivo finner även ett ökat stöd för sin linje i och med Åklagarmyndighetens utvecklingscentrums bedömning.
Läs tidigare artiklar:
Ivo får rätt: Brott mot tystnadsplikt ska prövas i två läkarfall
Läkare åtalsanmäls för att ha anmält patient till Ivo
