På kort tid har Inspektionen för vård och omsorgs (Ivo) avdelning nord fått flera anonyma tips om AT-läkarnas situation på akutmottagningar i Norrbotten och Västernorrland.

De första rör Gällivare, där akutmottagningen till stor del uppges bemannas av AT-läkare som arbetar utan en legitimerad läkare på plats. Ibland är de ensamma på hela sjukhuset, enligt uppgifterna. Ett exempel som ges är när den andra jourlinjen, åker i väg till en grannkommun för att utfärda ett dödsbevis.

Ivo har nyligen öppnat ett tillsynsärende i Gällivare med anledning av tipsen.

2015 fattade myndigheten ett principbeslut som innebär att läkare med vikariatsförordnande inte får arbeta självständigt på akuten utan tillgång till legitimerad läkare på plats som ansvarar för patienterna.

AT-läkare omfattas inte formellt av beslutet. Men Ivo har sagt att samma sak bör gälla dem i normalfallet.

– Vi ser egentligen på AT-läkarna på samma sätt som olegitimerade läkare med vikariatsförordnanden. De ska också ha tillräckligt stöd. Men det är klart att det är skillnad mellan någon som gör sin första och sin sista placering, säger Gitte Larsson som är enhetschef på Ivo.

I dag är det arbetsgivarens ansvar att göra individuella bedömningar av vad AT-läkare klarar. Hur regionerna sköter det, har Ivo inte gjort någon särskilt tillsyn av. Myndigheten har däremot tidigare riktat kritik och krävt åtgärder mot regioner som fyllt sina jourlinjer med AT-läkare.

– Ärendet i Gällivare har vi öppnat för att följa upp just AT-frågan, säger Gitte Larsson.

Ola Wulf, som är medicinskt ledningsansvarig på akuten i Gällivare, överläkare på medicinkliniken och AT-studierektor sedan ungefär 20 år, välkomnar granskningen.

– Man ska tåla att bli granskad. Det ska vara transparent. Men jag blir lite frustrerad också eftersom en del saker som påstås inte stämmer, säger han.

Han beskriver stödet på akuten i Gällivare som bra. Under korta stunder, när den andra jouren måste lämna akuten, kan det däremot hända att AT-läkaren är ensam.

– Men då finns det alltid möjlighet att ringa in bakjourerna. Det är upp till var och en om man vill göra det.

AT-läkarna arbetar inte nattjour i Gällivare. Förra året skedde det dock vid ett tillfälle när en akut bemanningslucka uppstod. Men enligt Ola Wulf fanns både medicinbakjour och narkosjour på sjukhuset, samtidigt som ett kvällspass förlängdes och alla bakjourer var informerade om läget.

Ivo har inte bara fått larm om AT-läkarna i Gällivare. Nyligen kom även anonyma tips angående akutmottagningarna i Sollefteå och Örnsköldsvik. Där uppges akutbemanningen till 95 procent bestå av AT-läkare. De gråter på jobbet, känner sig utsatta och bakjourer – med 30 minuter inställelsetid – är ovilliga att komma in. Det görs inte heller någon kontroll innan de får gå ensam primärjour, enligt tipsen.

En AT-läkare i Sollefteå som Läkartidningen talat med bekräftar uppgifterna.

– Det känns som vi är i Sollefteå för att bemanna akuten. Det är vårt enda syfte som AT-läkare, säger läkaren som vill vara anonym för att inte få dåliga referenser.

Redan några veckor in på sin medicinplacering, lämnades AT-läkaren ensam på akuten i flera timmar i stort sett dagligen. Efter knappt två månaders tjänstgöring fick hen gå ensam nattjour, utan att först ha genomgått en strukturerad kompetensbedömning.

Under nattjoursveckorna – som AT-läkarna har ungefär var tredje vecka – blir det som regel minst 72 timmars arbete och jourerna på helgen är 24 timmar. Då har AT-läkarna förutom medicinavdelningarna även hand om akuten och HIA/IVA, enligt AT-läkaren som ändå beskriver passen som hanterbara i början.

Nu är läget ett annat. Den senaste månaden har trycket på akuten ökat och i och med det arbetsbelastningen.

– Det är fullständigt kaos varje pass. Förut kunde man ändå sova ett par timmar om nätterna. Så är det inte längre. Det är konstant tio patienter som väntar, och det är ständigt brist på vårdplatser. Det är knappt så man orkar gå till jobbet.

Hen tycker att bakjourerna är duktiga, men anser att det behövs mer handledning på plats. Samtidigt beskriver AT-läkaren sin tid i Sollefteå som extremt lärorik.

– Det känns som vi gör det som ST-läkare gör på andra ställen, som att ensamma handlägga hjärtinfarkter och stroke, säger hen och fortsätter:

– Men tänker man sig in i patienternas situation känns det inte rimligt. Om man själv kom in med en allvarlig akut åkomma, som en hjärtinfarkt – skulle man vilja träffa en AT-läkare som jobbat 24 timmar då?

Tycker du att AT-läkare bör ha ensam primärjour?

– Om man själv vill och är väldigt kompetent, är det bra att möjligheten finns. Men majoriteten inte är redo, tror jag. Så jag tycker grundhållningen bör vara att man inte ska det.

Ivo har inte öppnat någon tillsyn i Sollefteå eller Örnsköldsvik i dagsläget.

– Vi har det under bevakning, men vi börjar i Gällivare, säger Gitte Larsson.

Jonas Lindbäck, som är AT-chef i Region Västernorrland, upplever inte att det finns ett missnöje bland AT-läkarna i Örnsköldsvik och Sollefteå generellt. Han hänvisar till att 86 procent av AT-läkarna rekommenderade Örnsköldsvik i Sylfs senaste AT-rapport och att det regelbundet förs en dialog om deras arbetsmiljö.

»Det är givetvis tråkigt att enskilda AT-läkare upplevt deras arbetssituation som tuff, och det tar vi med oss i vårt framtida arbete«, skriver han i ett mejlsvar till Läkartidningen.

Jonas Lindbäck anser att stödet från bakjourerna är bra och att AT-läkarna får en »gedigen introduktion« innan de går in i jourledet. Det görs även en individuell bedömning före jourtjänstgöring, enligt honom.

»Vi har fall varje år då vi allt ifrån tycker att vissa behöver mer tid på sig till att andra behöver mer extensiv handledning på plats, och då löser vi det ifrån fall till fall. Det är viktigt både från klinikernas och oss i AT-ledningens sida att tjänstgöringen känns trygg«, skriver han.

När det gäller de långa jourerna i Sollefteå, säger han att jourschemaläggningen är »anpassad efter patientflödet«.

Läs även:

Olika syn på ensam primärjour för AT-läkare

AT-läkaren: Jag kände en sådan vanmakt

Sylf: AT-läkare bör inte gå ensam primärjour

Sverige yngre läkares förening (Sylf) anser inte att AT-läkare ska gå ensam primärjour. Enligt föreningens årliga kartläggning är det dock vanligt. I den senaste AT-rapporten uppgav 38 procent att de hade gått ensam primärjour under psykiatriplaceringen, 25 procent under sin kirurgiplacering och 23 procent under medicindelen. En förbättring har dock skett de senaste åren, särskilt inom psykiatrin. Samtidigt finns det AT-läkare som uppskattar jourerna, och Sylf konstaterar att det förekommer att orter med mycket ensam primärjour ändå får höga poäng av AT-läkarna.