»Vad skulle du göra om det började brinna? Skulle du kunna ta dig ut med din bebis då?«
Så sa läkaren till min vän när hon sökte hjälp på vårdcentralen för sin svåra graviditetsrelaterade bäckensmärta. En smärta som kvarstod långt efter förlossningen och som dessutom förvärrats eftersom hon hade gjort sitt allra bästa för att kunna ta hand om sitt barn.
Nu kunde hon inte lyfta eller ta hand om sin bebis, men det trodde läkaren uppenbarligen inte på. Hen sa att man »i princip skulle behöva vara död« för att bli sjukskriven under föräldraledigheten.
Sannolikt speglar inte det här bemötandet sjukvården i stort. Men jag tycker ändå att det sätter fingret på hur utsatta många patienter med smärta faktiskt är.
För några år sedan visade en kartläggning på stora brister och omotiverade skillnader i vården för patienter med långvarig smärta.
Men kanske är något nu på väg att hända. På nationell nivå mejslas ett sammanhållet vårdförlopp för den här gruppen fram, och åtminstone en del regioner har redan börjat styra upp vården. Spännande, även om det så klart återstår att se hur det går i praktiken.
Läs mer om det här och mycket annat i Läkartidningens special om smärta!
Hur gick det då för min vän? Jo, hon bytte läkare, blev sjukskriven och kunde påbörja en mycket lång period av rehabilitering.
