Sveriges Kommuner och regioner, SKR, har sedan 2013 genomfört årliga granskningar av ett slumpvist urval av avslutade vårdtillfällen på ett femtiotal akutsjukhus runt om i landet. Under arbetet har ett team granskat ifall skador inträffat och om de hade kunnat undvikas. Den senaste markörbaserade journalgranskningen, som nyligen presenterats, gäller 8 500 vårdtillfällen under 2020. Bland de viktigaste fynden märks ökningen av återinskrivningar inom trettio dagar. Vid 16 procent av de granskade vårdtillfällena blev patienten inlagd på nytt inom en månad. Enligt rapportförfattarna är det en signifikant ökning sedan 2018 då motsvarande siffra var 13 procent. Hans Rutberg tror att utvecklingen hänger ihop med den ansträngda vårdplatssituationen; patienter skrivs helt enkelt ut för tidigt.

– Så länge vi inte löser vårdplatsbristen tror jag att återinläggningarna kommer vara ett växande problem, säger han.

Huvudförfattaren Per Wiger gör samma tolkning som Hans Rutberg och tycker att siffrorna är oroväckande. Han understryker dock att det finns verktyg för att komma till rätta med problematiken. Skalan NEWS2 (National Early Warning Score) är uppskattad men underutnyttjad, menar han.

– Här kan sköterskorna eller läkarna titta på olika vitalparametrar och få en siffra på hur svårt sjuk patienten är. Om man gör den här väldigt enkla valideringen 24 timmar före hemgång fångar man upp många av de patienter som skulle behöva något vårddygn till. Den modellen skulle absolut kunna användas mer.

Granskningen visar också att mellan 50 000 och 60 000 patienter utlokaliseras varje år och alltså får vård någon annanstans än där de borde.

»I och med att vårdskador är vanligare vid utlokalisering innebär det att 6-7 000 utlokaliserade patienter årligen får vårdskador som de kanske inte hade fått om de hade vårdats på en avdelning med specifik kompetens«, skriver rapportförfattarna.

Statistiken över utlokaliseringar har dock blivit allt svårare att tolka.

– När är man utlokaliserad? Svaret på den frågan har blivit grumligare de sista åren, för vi samvårdar patienter på ett annat sätt nu. Mycket handlar om att få vårdplatserna att räcka till och då kan en avdelning vara till hälften öron, näsa, hals, medan andra hälften är kärlkirurgi, säger Per Wiger.

Men det finns också ljusglimtar i rapporten. Andelen vårdtillfällen med skador och vårdskador sjönk under den granskade perioden från 14 respektive 9 procent under det första kvartalet 2013 till 11 respektive 6 procent under det första kvartalet 2020.

– Det tolkar jag som att medvetandegraden om patientsäkerhet har ökat inom svensk sjukvård. Trots brist på sjuksköterskor, vårdplatser och det ena och det andra har vi ändå en nedåtgående trend när det gäller vårdskador. Det tycker jag inger hopp, säger Per Wiger.

Mer om journalgranskningen

  • Vårdtiden för patienter som får vårdskador är i genomsnitt dubbelt så lång som för dem utan skador. Medelvårdtiden för granskade vårdtillfällen 2020 var 7 dagar. För vårdtillfällen utan skador var medelvårdtiden 6 dagar och för vårdtillfällen med skador 13 dagar.
  • Kostnaden för den extra vårdtid, som till stor del beror på vårdskador, beräknas till mellan 7 och 8 miljarder kronor.
  • En separat del av granskningen rör vården vid covid-19. Den visar bland annat att det var vanligare att drabbas av vårdskador under början av pandemin. Vårdskador inträffade vid 18,4 procent av vårdtillfällena under våren 2020, jämfört med 12,7 procent av vårdtillfällena under hösten. Förklaringen tros vara att kunskapen om sjukdomsförloppet ökat under pandemins gång.

Läs kortversionen av rapporten »Markörbaserad journalgranskning: Skador i somatisk vård 2013-2020 på nationell nivå« här.

Läs kortversionen av rapporten »Markörbaserad journalgranskning: Granskning av vård för covid-19 mars-juni och september-december 2020« här.