Patrick Barringer, chef för Avdelning syd/tillförordnad chef för Avdelning sydväst. Foto: Sofia Runarsdotter

2021 uppdagades flera allvarliga brister på HVB-hem för barn och unga som inte rättats till trots upprepade påpekanden från Ivo, Inspektionen för vård och omsorg. Det är bakgrunden till att myndigheten nu valt att ändra sin rättstillämpning, enligt den nyligen släppta rapporten »Vad har Ivo sett 2021?«. Enligt rapporten hade Ivo kännedom om missförhållandena, men problemen fortsatte ändå år efter år: »Händelserna synliggjorde en bristande förmåga hos Ivo att agera tillräckligt kraftfullt och effektivt i tillsynen«, står det i dokumentet. Det har gjort att myndigheten numera tar i med hårdhandskarna i större utsträckning. Förra året förbjöd, förelade eller återkallade Ivo tillstånd från fler verksamheter än någonsin tidigare. Exempelvis återkallades 58 tillstånd förra året, jämfört med 42 året innan.

– Tidigare när vi har krävt in återredovisningar av åtgärder har vi lyssnat in verksamheternas beskrivning och det har låtit bra. Men så har vi vid nästa uppföljning sett att de inte alls vidtagit de åtgärder som de har sagt. Då har vi insett att vi behöver gå upp ett steg i beslutstrappan. Vi har ett stort beslutsmandat och vi måste nyttja det i sin helhet, säger Patrick Barringer, chef för Ivos Avdelning syd.

Han nämner också beslutsfattandet runt Akademiska sjukhuset i Uppsala och Sunderby sjukhus i Luleå som exempel på verksamheter som har fått känna på den skarpare rättstillämpningen. I båda fallen har Ivo krävt regionerna på miljoner, eftersom allvarliga patientsäkerhetsåtgärder fortgått trots upprepad kritik från myndigheten. När det gäller Uppsala har kammarrätten dock upphävt beslutet.

Myndigheten har också lagt in ett tydligare patient- och brukarperspektiv i bedömningarna inom alla delar av Ivos verksamhet.

– Tittar vi till exempel på HVB-hem har vi förut lagt mycket fokus på vad verksamheten har presenterat. Nu har vi vänt på det perspektivet och börjar i stället med att fråga barnen hur de har det på boendet – och utifrån deras svar går vi vidare med frågor till ledningen.

Ett annat arbete går ut på att förbättra den digitala infrastrukturen för att se mönster och avvikelser i ett tidigt skede, och därmed kunna rikta insatserna där de behövs mest.

Samtidigt har Ivo förstärkt samarbetet med andra brottsbekämpande myndigheter. Enligt Daniel Lilja, avdelningschef för Ivo i Jönköping, sker samverkan på flera nivåer, både strategiskt och i praktiken.

Daniel Lilja, chef för Avdelning sydöst. Foto: Sofia Runarsdotter

– Vi samarbetar direkt i tillsynen. Nyligen gjordes en insats inom skönhetsbranschen i Södertälje, där både Arbetsmiljöverket, Polisen, Skatteverket och Arbetsförmedlingen deltog, förutom Ivo. Eftersom vi alla sitter på olika pusselbitar blir vi starkare och får en annan bredd i tillsynen när vi gör den gemensamt, så det är ett arbetssätt som vi på sikt vill utveckla ännu mer, säger han.

Det finns också en vilja att öka det digitala informationsutbytet myndigheterna emellan.

– Vi började ta steg i den riktningen 2019, men det är ett utvecklingsområde som vi siktar på framåt.

När det kommer till estetiska behandlingar har myndigheten sett en kraftig ökning av upplysningar och tips på sista tiden. Sedan i somras ses den som utför estetiska kirurgiska ingrepp och injektionsbehandlingar som vårdgivare i lagens mening, vilket tros ligga bakom att antalet synpunkter på den typen av behandlingar skjutit i höjden, från 110 år 2020 till 620 förra året.

– Nu omfattas de här aktörerna av en ganska omfattande lagstiftning, vilket inte alla utförare känner till, säger Daniel Lilja.

Bland annat säger regelverket att legitimerad personal ska utföra behandlingarna, att dokumentationen ska skötas på rätt sätt och att det ska finnas patientförsäkringar.

– Vi ser att det ofta har brustit just på de här grundläggande hörnstenarna.

Tipsen Ivo får in kan handla om att det helt saknas kompetens för att utföra uppdraget, att utge sig för att ha legitimation men inte ha det, liksom att inte ha fungerande journalsystem. Under andra halvan av 2021 har myndigheten inlett totalt 178 tillsyner av verksamheter som bedriver estetiska behandlingar. Utöver det har Ivo åtalsanmält åtta personer, som i merparten av fallen utfört injektionsbehandlingar utan att ha rätt medicinsk kompetens.

– Det är en växande marknad och bilden vi har fått är att trycket ökat under coronapandemin. Vi behöver följa med när nya metoder och produkter hela tiden utvecklas, säger Daniel Lilja.