Många svenska regioner har beredskapsläkare som fungerar som medicinska beslutsfattare i frågor som rör beredskap och prioriteringar – men det är inte alltid klart exakt vilka typer av arbetsuppgifter som ingår i rollen och vilka frågor dessa läkare ska hantera. Fram till nyligen fanns det inte heller någon samverkan dem emellan.
– Vi har inte haft något gemensamt forum att diskutera våra frågor i. När vi plötsligt stod inför ett möjligt krig insåg vi att det finns en massa saker som vi måste hjälpas åt med, säger Nina Widfeldt, regional beredskapsöverläkare i Västra Götaland och specialistläkare inom anestesi- och intensivvård i botten.
I en mejltråd mellan personer som på olika sätt arbetar med CBRNE-ämnen (kemiska, biologiska, radiologiska, nukleära och explosiva ämnen) väcktes frågan första gången: Fanns det möjligen någon liknande grupp där beredskapsläkare kunde utbyta råd och erfarenheter? Nina Widfeldt tog på sig att undersöka saken.
– Jag frågade Sveriges Kommuner och regioner om de ville hantera frågan. Det ville de inte. Sedan vände jag mig till Socialstyrelsen, men där fick jag svaret att det inte låg i deras prioriterade uppdrag. Då får vi väl lösa det själva, tänkte jag.
Sedan dess har hon bjudit in läkare som jobbar med regionala beredskapsfrågor till en mejllista. Hälften av regionerna har i dagsläget skickat representanter till nätverket, men det finns fortfarande regioner Nina Widfeldt önskar få kontakt med och som är välkomna att höra av sig vid intresse. Än så länge har ett möte anordnats digitalt och ytterligare ett är inbokat.
– Det första mötet handlade mycket om vad vi beredskapsläkare gör, hur man gör för att finnas till hands dygnets alla timmar, och hur de olika regionerna organiserar sig. Där har jag kunnat dela med mig av vår funktionsbeskrivning.
Västra Götalandsregionens storlek gör att Nina Widfeldt har sällskap av ytterligare sju beredskapsläkare. Alla turas om att ha jour som medicinsk beslutsfattare dygnet runt i en vecka varannan månad.
– Man kan få alla möjliga frågor. Det kan vara en båt som brinner utanför Vinga och som ger ifrån sig farlig rök. Vågar man dra in den i hamnen eller måste man släcka på plats och hur ska det arbetet i så fall planeras? Just nu är det annars väldigt många frågor om flyktingarna från Ukraina, till exempel hur covidvaccinationerna ska gå till och hur det ska dokumenteras. Någon dag handlade det om brist på drivmedel till ambulansen. Hur många ambulanser kan ställas utan att det påverkar verksamheten?
Mycket kunskap har hon nu kunnat sprida till nyare kollegor via nätverket.
– Någon undrade om det fanns en behandlingsanvisning för radionukleära händelser. Då hade jag ett bra dokument från Finland att dela med mig av. Hela utbytet är väldigt anspråkslöst, men för den som är ny på uppdraget som beredskapsläkare kan det vara skönt att ha någon att fråga om råd.
(uppdaterad 2022-03-31)
