Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) har, som Läkartidningen berättat, nyligen inlett en tillsyn på akuten i Gällivare efter tips om att AT-läkarna saknar tillräckligt stöd. Det har kommit liknande larm angående AT-läkarna på akuten i Sollefteå och Örnsköldsvik.

Ivo anser att AT-läkare i normalfallet inte ska arbeta självständigt på akuten utan tillgång till legitimerad läkare på plats som ansvarar för patienterna. Även Sylf har tagit tydlig ställning mot ensam primärjour för AT-läkare. Föreningen har sagt att man ser allvarligt på det och att bakjour i hemmet inte räcker som stöd.

Men Ångermanlands läkarförening håller inte med. I regionen har AT-läkarna länge gått jourer med bakjour i hemmet.

– Vi tycker det är en fungerande modell. Det har fungerat i många år och vi upplever att vi utbildar mycket kompetenta läkare, säger Andreas Koro som är ordförande i Ångermanlands läkarförening.

Han tillägger att systemet bygger på att rigorös inskolning, väldigt bra bakjoursstöd, kontinuerlig utvärdering och handledning.

Varför har ni en annan åsikt än Ivo och Sylf?

– För att få ett småsjukhus att fungera, måste det fungera så här. Vi har inte tillräckligt med personal. Det är lite nödvändighetens lag, säger Andreas Koro.

Läkarföreningen har inte fått några signaler om att stödet till AT-läkarna i Sollefteå och Örnsköldsvik brister.

– Sedan är det klart att man inte lever i en perfekt värld. Det är periodvis hög belastning, man kan uppleva att bakjouren är hård och att enskilda arbetspass är tuffa, säger Andreas Koro.

Julius Breimer, ordförande Sylf Norrbotten, har ingen direkt inblick i AT-läkarnas situation i Gällivare. Men enligt honom är dåligt upplevt stöd på akuten ett återkommande problem i regionen i stort.

– Vi får löpande höra av våra medlemmar att många känner sig otrygga, osäkra och placerade över sin kompetens. De är väldigt oroliga att göra fel.

Ett annat problem som Sylf Norrbotten har uppmärksammat är att bakjourer i hemmet sällan åker in till akuten.

– Som bakjour måste man veta vem man har i primärjoursledet. Är det en olegitimerad kollega måste tröskeln vara oerhört låg för att komma in. Men det verkar finnas något i systemets struktur som gör att primärjouren förväntas klara sig själv, säger Julius Breimer.

Han tycker det är bra att Ivo har fokus på frågan.

– Vi håller helt med Ivo om att det ur patientsäkerhetssynvinkel är viktigt att en legitimerad läkare ska involveras i en läkarbedömning.

Han tycker det är extra viktigt på en akutmottagning som den i Gällivare, som har samjour under kvällar, nätter och helger. Det innebär att jouren tar hand om alla patienter oavsett åkomma. 

– Ett absolut minimikrav i min mening är att det ska finnas någon med en läkarlegitimation på plats. Man kan inte förvänta sig att en AT-läkare ska klara det själv.

I Gällivare har AT-läkarna inte nattjour, men arbetar däremot sena kvällar och helger parallellt med en ST-läkare eller en specialist i akutsjukvård. Men enligt uppgifter till Ivo är de stundtals där själva, eftersom den legitimerade läkaren av olika skäl måste lämna akuten. Ibland handlar det om flera timmar. 

Att AT-läkare lämnas ensamma, även om det bara är korta stunder, är inte okej tycker Julius Breimer.

– En läkare på plats betyder en läkare på plats. Det ska alltid finnss någon som snabbt kan komma och titta på en patient och göra en egen bedömning när AT-läkaren är osäker.

Han beskriver det som en viktig arbetsmiljöfråga. Både för AT-läkarna och för bakjourerna som ansvarar för patienterna och riskerar kritik om patienter drabbas av en vårdskada.

– Vi ser att det inte riktigt finns en medvetenhet bland legitimerade kollegor att man har ett ansvar för patienten när man handleder en läkare utan legitimation. Det ligger i handledarens ansvar att bedöma vad de är kompetenta att göra och inte göra.

Läs även:

AT-läkaren: Jag kände en sådan vanmakt

Larm om ensamma AT-läkare på flera akutmottagningar i Norrland