Läkarförbundet arrangerade under tisdagen en »coronahearing« där Coronakommissionens ordförande Mats Melin diskuterade slutsatser och lärdomar av pandemin tillsammans med politiker på både nationell och regional nivå. Tobias Lundin Gerdås, statssekreterare åt socialministern deltog, liksom Moderaternas socialpolitiska talesperson Camilla Waltersson Grönvall och Marie Morell (M), ordförande i sjukvårdsdelegationen för Sveriges Kommuner och regioner.
Mats Melin inledde med en kort sammanfattning av kommissionens slutsatser.
– Vår främsta kritik rör åtgärderna i mars 2020 och det är också därifrån vi kan hämta de största lärdomarna inför framtiden. Folkhälsomyndigheten försökte inte bromsa smittspridningen och regeringen tog inget tydligt ledarskap, sa han.
Tobias Lundin Gerdås spådde att Coronakommissionens slutbetänkande kommer att förändra Sverige under lång tid framöver.
– Förhoppningsvis är det omöjligt att ha ett just-in-time-lager i regionerna om ett år, och det kommer ställas helt andra krav på staten och dess styrning. Betänkandet kommer förändra Sverige i grunden på ett bra sätt, tror vi. Hur kan man hålla beredskapen? Hur ser man till att personalen i äldreomsorgen kan basala hygienrutiner? Allt det där lärandet måste komma igång ute i landet, det får inte stanna på nationell nivå.
Camilla Waltersson Grönvall å sin sida hoppades att den flexibilitet som vården gav prov på under pandemin tas tillvara.
– När politikerna tog bort fingrarna ur syltburken gick det snabbt att lösa fler Iva-platser till exempel, sa hon.
Bland annat ville hon »röja« bland vårdpersonalens administrativa uppgifter.
– Vi såg ju att det gick under pandemin. Nu borde vi sätta fullt fokus på att rensa så att vårdpersonalen får mer tid för sina patienter. Då kan vi också lyckas behålla personalen.
Tobias Lundin Gerdås var inne på samma bana.
– Jag har mött läkare som har sagt att det varit lättare att arbeta under pandemin för man har fått jobba med det man ska – träffa patienter. Det har varit färre möten, färre enkäter att fylla i och mindre pappersarbete.
En lärdom som Marie Morell önskade att Sverige tar med sig framåt är vikten av att träna inför olika typer av katastrofer.
– Man övar jättemycket på krissituationer i sjukvården, men det gäller också att öva på hur man skalar upp kapaciteten. Det man inte gör ofta blir man inte bra på.
Debatten kretsade också kring en färsk enkät som Läkarförbundet låtit genomföra bland sina medlemmar. Deltagarna fick bland annat svara på frågan om vilken enskild åtgärd de främst skulle vilja se för att säkerställa att sjukvården står bättre rustad för en ny kris. En tredjedel av de nära 3 000 svarande uppgav att fler vårdplatser stod högst upp på önskelistan.
Tobias Lundin Gerdås frågade sig om det skulle gå att vaska fram fler vårdplatser i längden genom att förbättra arbetsmiljön.
– Går det att frigöra mer personal genom bättre arbetsvillkor? Så att en sjuksköterska kan gå upp i arbetstid och bistå läkarna på Iva till exempel?
Men alla var inte övertygade om att vården verkligen tagit till sig alla nya kunskaper som pandemin gett.
– Jag tror att vi kommer minnas en del och glömma en del annat om jag ska vara ärlig. Därför behövs en struktur för att samla ihop de goda idéer som funnits, sa Marie Morell.
Mats Melin hoppades dock att Coronakommissionens rapporter ska ge en skjuts framåt och leda till mer forskning.
– Man måste ju tro att vi har lärt oss något, allt annat är ju förskräckligt.
