I rapporten har nära 6 300 kvinnor i Stockholmsregionen svarat på en enkät kring hälsa och våldsutsatthet. Enkätundersökningen gjordes vid 35 barnmorskemottagningar under 2020.

8,7 procent av de icke-gravida kvinnorna uppgav att de levde med pågående våld. Bland gravida kvinnor var motsvarande siffra 2,2 procent.

Den vanligaste typen av våld var psykiskt våld, vilket 6,6 procent av kvinnorna i enkäten upplevt de senaste 12 månaderna. 3,1 procent hade varit med om fysiskt våld och 2,6 procent uppgav att de utsatts för sexuellt våld.

De kvinnor som utsatts för våld uppgav också fler fysiska och depressiva symtom än icke våldsutsatta kvinnor.

– Det finns mycket starka samband mellan våldsutsatthet och såväl fysisk som psykisk ohälsa, berättar Ylva Elvin Nowak, tillförordnad verksamhetschef på Akademiskt primärvårdscentrum och en av författarna bakom rapporten, i ett pressmeddelande.

Rapporten visar också att de utsatta kvinnorna sällan får frågan om våld när de är i kontakt med sjukvården. Bland de svarande kvinnorna som levde med pågående våld i en nära relation, hade 75 procent aldrig fått frågan om våldsutsatthet när de besökt sjukvården. Bland de drygt 3 370 gravida kvinnorna som svarade på enkäten, var siffran 40 procent.

– Det är viktigt att inte skuldbelägga hälso- och sjukvårdens personal, men mycket kan bli bättre. Exempelvis att tydliggöra hälso- och sjukvårdens uppdrag inom området, höja personalens kunskap och skapa lokala rutiner vad som bör utgöra indikation för att fråga patienter om våldsutsatthet och när, menar Ylva Elvin Nowak.

Bland de utsatta kvinnor som berättat för sjukvården om sina våldsupplevelser, uppger 74 procent att de har fått stöd. Det rör sig främst om samtalskontakt med vården. Den näst vanligaste hjälpen bestod av att kvinnorna fick telefonnummer till socialtjänst eller kvinnofridslinje, och tredje vanligast var en läkarkontakt.

Rapportförfattarna gör ett medskick till hälso- och sjukvården. De tycker bland annat att personalen ska ha grundläggande färdigheter på området och tydliggöra i vilka situationer frågor bör ställas.

Hela rapporten finns på Akademiskt primärvårdscentrums webbplats.

 

Läs även:

Program ska hjälpa vården tackla våld i nära relationer