Digitala läkarbesök är numer en självklar del av vården. Men deras framväxt, liksom ökad användning av hyrläkare, skulle kunna innebära risker för kvalitet och likformighet i sjukskrivningar. Därför har Riksrevisionen granskat hur bra Försäkringskassans kontrollfunktion för sjukskrivningsprocessen fungerar.

Granskningen pekar på att läkarintyg som utfärdats vid digitala besök oftare saknar uppgifter som ska ingå i intygen, i jämförelse med intyg vid fysiska besök. Det kan röra sig om läkarens egen bedömning och vad som ligger till grund för den, eller olika observationer som läkaren har gjort.

Men trots skillnaderna i kvalitet undersöker Försäkringskassan inte ärenden med intyg från digitala besök oftare än andra. Försäkringskassan tar kontakt med läkaren, patienten eller dennes arbetsgivare i cirka hälften av de fall där sjukpenning betalas ut – oavsett om intygen skrevs i samband med ett fysiskt eller digitalt besök.

Det ska dock noteras att sjukintygen utfärdade av nätläkare utgör en mycket liten andel. 2019 inkom ungefär 3 000 intyg från nätläkare, vilket motsvarar 0,2 procent. Pandemiåret 2020 skedde en tydlig ökning och andelen blev 0,9 procent.

Riksrevisionen skriver också i sin rapport att resultaten ska tolkas med viss försiktighet eftersom antalet granskade ärenden är begränsat, omkring 300 stycken. Men frågetecknen kring Försäkringskassans kontroll av intygen från digitala läkarmöten, ses ändå som en ökad risk för felaktiga utbetalningar.

– Det är bra att digitaliseringen ökar tillgängligheten till vården. Men om digitala läkarbesök leder till negativa sidoeffekter så behöver regeringen och Försäkringskassan vidta åtgärder, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.

I dag finns inga nationella riktlinjer för läkarintyg vid digitala besök, något Riksrevisionen nu rekommenderar att regeringen inför. Myndigheten rekommenderar också att Försäkringskassan förstärker kontrollen av läkarintyg i allmänhet och i synnerhet de från digitala besök, att utformningen av intygsblanketten möjliggör en effektiv kvalitetskontroll, och att återkommande uppföljning av kvaliteten görs med utgångspunkt i den vårdform intygen är baserade på.

Riksrevisionen har i sin granskning också kommit fram till att bruket av hyrläkare på vårdcentraler har en viss inverkan på likformigheten i bedömningarna av arbetsförmåga, när patienterna ansöker om förlängning av sjukskrivningsperioden.

Rapporten finns på Riksrevisionens webbplats.

De största nätläkarbolagen

De granskade läkarintygen från digitala läkarbesök kommer från de fyra största privata nätläkarbolagen 2019–2020: Kry, Min Doktor, Doktor 24 och Doktor.se.

Enligt Sveriges Kommuner och regioner stod dessa företag för 84 procent av nätläkarbesöken 2020.

Alla intyg har inte varit sjukpenningsgrundande; en viss andel har gällt sjukskrivning under 15 dagar. Hur många fall det rör sig om är dock oklart.