Det var i höstas som regeringens utredare Maria Eka presenterade sitt delbetänkande i utredningen som ska granska den ifrågasatta metod för medicinsk åldersbedömning i asylprocessen som Rättsmedicinalverket (RMV) använder – en metod som omfattar både magnetkameraundersökning av knäleden och tandmognadsbedömning.

Som Läkartidningen berättat tycker utredaren att myndigheten tydligare ska redovisa vilket vetenskapligt underlag som metoden bygger på, vilka osäkerheter och felmarginaler som finns och i hur stor utsträckning metoden korrekt kan klassificera barn och vuxna.

Detta efter att Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) – utifrån en granskning på utredningens uppdrag – kommit fram till att det vetenskapliga underlaget för Rättsmedicinalverkets metod är otillräckligt.

SBU pekade bland annat på att olika metoder för magnetkameraundersökning har använts i olika studier, och på skillnader mellan populationer.

Myndigheten hävdade också att sannolikheten att en person är under respektive över 18 år inte kan beräknas om inte åldersfördelningen bland dem som testas är känd – vilket den inte är enligt SBU.

Maria Eka slog fast att det här visar på att »det finns olika sätt att värdera och dra slutsatser från ett vetenskapligt kunskapsunderlag som för de olika momenten är mer eller mindre fullständigt och entydigt«. Hon anser att det stärker behovet av att genomföra ytterligare studier, vilket utredningen också har i uppdrag att göra.

Nu har delbetänkandet skickats på remiss till RMV, Migrationsverket, Socialstyrelsen och SBU.

RMV säger sig alltså inte ha några invändningar mot att ta fram en fullständig och samlad redovisning av förutsättningar och osäkerheter när det gäller metoden. »Det arbetet har redan inletts«, skriver myndigheten i sitt remissvar.

RMV anser dock att det är möjligt att kombinera resultaten i olika studier – när det gäller såväl tand som knä – om »avgörande förbestämda kriterier överensstämmer mellan studierna«.

Myndigheten har också invändningar mot att åldersfördelningen bland dem som testas behöver vara känd för att en modell med sannolikhetsskattningar ska kunna byggas:

»Utgångspunkten för medicinska åldersbedömningar är att individernas ålder inte är känd, och det är därför inte möjligt att fastställa åldersfördelningen hos de sökande vid en specifik tidpunkt. Den uppskattade fördelningen måste väljas utifrån det alternativ som bedöms som mest lämpligt för bedömning i förhållande till 18-årsgränsen«.

RMV tycker därför att det är rimligare att redovisa hur sannolikhetsskattningarna påverkas av olika åldersfördelningar än att utgå från att det inte går att beräkna sannolikheten.

Andra remissinstanser tycks välkomna en tydlig redovisning av det vetenskapliga underlaget och de beräkningar som gjorts.

Svenska läkaresällskapet – som skickat in ett remissvar på eget bevåg – är dock kritiskt till det snäva urvalet av remissinstanser.

– Man kan fundera på varför remissvar inte aktivt efterfrågas från de organisationer som engagerat sig i frågan, och som bidragit till att utredningen tillsattes, säger Mikael Sandlund, ordförande i Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik, i ett uttalande på organisationens webbplats.

Läkaresällskapet håller med om att metoderna som används för medicinska åldersbedömningar ska ha så hög träffsäkerhet som möjligt, och att osäkerheter och felmarginaler ska redovisas. De tycker dock inte att det räcker.

– Eftersom medicinska åldersbedömningar används i sammanhang med stor rättslig och praktisk betydelse för enskilda så kräver rättssäkerheten förutom ett tillförlitligt vetenskapligt underlag även full transparens hur bedömningarna rent faktiskt genomförs och kommuniceras, säger Mikael Sandlund och fortsätter:

– Skrivningen att »eventuella osäkerheter bör redovisas« är ett steg i rätt riktning men når inte fram till målet.

Framöver ska utredningen – om den kommer fram till att det behövs – föreslå en utveckling av RMV:s utlåtanden. Uppdraget ska slutredovisas i slutet av maj 2024.

Läs också:

Utredare efterlyser tydligare underlag för åldersbedömning

Ifrågasatt utredning om medicinsk åldersbedömning får mer tid

Kritik mot val av experter som ska granska medicinsk åldersbedömning