I regionerna gick sjukfrånvaron totalt från 7,1 procent 2020 till 6,4 i fjol. Motsvarande siffra 2019, alltså innan pandemin, var 5,7 procent.
Tittar man på andelen långtidssjukfrånvaro (minst 60 dagar) gick den upp något 2021. Men den var ändå lägre än 2019.
SKR påpekar att regioner och kommuner har tagit fram olika former av stöd för att hantera oro, ohälsa och arbetsmiljörisker. Det kan handla om kris- och stödsamtal och förstärkning av företagshälsovården.
– Kunskapen om viruset är högre nu och kommuner och regioner har vidtagit olika åtgärder för att stärka arbetsmiljön och minska sjukfrånvaron, säger Caroline Olsson, chef för den arbetsgivarpolitiska avdelningen på SKR, i ett pressmeddelande.
Spannet i sjukfrånvaron i regionerna totalt sett, gick under 2021 från 5,4 procent till 7,3. Lägst sjukfrånvaro noterades i Jämtland Härjedalen. Sörmland och Västmanland hade den högsta siffran, något Västmanland noterades för också 2020 och 2019.
De senaste årens utveckling tyder på en toppnotering i sjukfrånvaro under pandemiåret 2020. Förra året, 2021, innebär då en minskning, om än inte till nivåerna längre bak i tiden. 2020 och 2021 hade de högsta siffrorna det senaste decenniet.
På arbetsmarknaden i stort är kvinnors sjukfrånvaro högre än mäns. Det beror på ojämställdhet på arbetsmarknaden och samhället i stort, och märks ännu tydligare i kommuner och regioner där majoriteten av de anställda är kvinnor, uppger SKR. Förra året låg kvinnornas sjukfrånvaro i regionerna på 7,1 procent, medan männens var 3 procentenheter lägre.
– Arbetsgivare i kommuner och regioner har en hög medvetenhet och kunskapen om jämställdhetsfrågor ökar, men framgångsfaktorer för ett jämställt arbetsliv bygger på att samhällsviktiga aktörer tillsammans tar ansvar, säger Caroline Olsson.
– Kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att kombinera föräldraskap och arbetsliv till exempel.
