I den andra delen av rapporten »Pandemin och kompetensförsörjningen« som nyligen publicerades lyfter Nationella vårdkompetensrådet fram flera åtgärdsområden som anses särskilt viktiga för att säkra kompetensförsörjningen inom vården. Det handlar om att använda professionernas kompetens bättre, stärka kompetensförsörjningen i den kommunala vården, stärka ledarskapet och forskningen samt att öka möjligheterna till fortbildning.
Även konkreta förslag lades fram i rapporten. Rådet vill bland annat se bättre förutsättningar för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och klinisk praktik och öka lärosätenas kompetens inom digital undervisning.
Enligt Sjukhusläkarna ringar Nationella vårdkompetensrådet in flera viktiga åtgärder.
– Det bästa med rapporten är att man har tagit ett så pass brett grepp. Man har inte bara utgått från en enda sak, utan gått igenom många bitar, säger ordförande Karin Båtelson.
Ändå efterlyser föreningen en högre ambitionsnivå och vänder sig emot att rapporten stannar vid rekommendationer.
– De säger att det är viktigt med fortbildning men ställer inga krav. Rekommendationer räcker inte långt och sådana har vi redan. Nu behöver vi hårda krav. Sedan kanske ett råd av det här slaget inte kan komma så mycket längre än så här, men då är det dags att lagstiftaren ser till att det blir verkstad, säger hon.
Sjukhusläkarna vill exempelvis att Socialstyrelsen ska få i uppdrag att skriva en tvingande reglering om fortbildning för vårdanställda. Föreningen tycker också att frågan om forskar-BT, motsvarande dagens forskar-AT glömts bort i Nationella vårdkompetensrådets rapport.
Läs också: Vårdkompetensrådet vill ge mer makt åt vårdpersonalen
