Sedan 2015 har Läkarförbundet genomfört en löneenkät bland läkarstudenter från termin 9 fram till examen. Resultatet från den senaste, som gjordes november 2021 till januari 2022 och omfattar drygt 230 läkarstudenter, visar att medellönen ligger på 28 084 kronor. Det är en förändring på 1,7 procent jämfört med året innan.

– Det är bra att det inte har blivit värre och att lönerna inte står helt stilla, speciellt när inflationen dragit iväg. Däremot är lönerna som rapporterats väldigt låga i många områden. Med tanke på att man jobbar som underläkare och tar ansvaret som följer med det är lönerna fortfarande alldeles för låga, säger SLF students ordförande Robert D. Lilford.

Den lägsta lönen som rapporterats in ligger på 23 000 kronor och den högsta på 33 000 kronor. Medianlönen är 28 500 kronor. Den 10:e percentilen – det vill säga den lönenivå som 10 procent av lönerna ligger under – ligger på 24 500 kronor och den 90:e percentilen ligger på 31 000 kronor.

Ett fåtal, 21 personer, har uppgett att de har arbetat inom privat sektor. Medelönen för dem är drygt 3 000 kronor högre jämfört med de som arbetat inom den offentligt drivna sjukvården.

Det finns även regionala skillnader och skillnader mellan olika specialiteter men eftersom de bygger på så pass få svar är det svårt att dra några säkra slutsatser. De lägsta lönerna har rapporterats in i Skåne och Västra Götaland och de högsta från Gävleborg. De som arbetat inom geriatrik och infektion uppger högst löner.

Underläkarnas dåliga löneutveckling har varit en uppmärksammad fråga under flera år. Enligt SLF student finns det en enorm och utbredd frustration över lönerna bland unga läkare.

2018 beslutade Läkarförbundets fullmäktige att underläkarnas löner ska vara en prioriterad fråga för förhandlingsdelegationen.

Läkarförbundets dåvarande chefsförhandlare Karin Rhenman, som granskat löneutvecklingen mellan 1994 och 2017, beskrev en gynnsam löneutveckling för läkarkåren som kollektiv under perioden – men bekräftade samtidigt underläkarnas verklighetsbild.

– Från 2009 och framåt har det inte varit någon real löneutveckling för den tionde percentilen, de vill säga där underläkarna befinner sig. Det är ett observandum, sa hon under fullmäktigemötet 2018.

Fram till 2014 fanns en lägstalön för oexaminerade läkare i kollektivavtalet. Den låg på 19 752 kronor. Därefter togs minimilönen bort. Läkarförbundet ansåg att den snarare bromsade löneutvecklingen för gruppen.

SLF student vill ha tillbaka en lägstalön. Dock på en betydligt högre nivå.

2019 lämnade studentföreningen in en motion till Läkarförbundets fullmäktige om att förbundet ska verka för en lägsta månadslön på 35 000 kronor för oexaminerade läkare.

Läkarförbundets styrelse påpekade dock att lägstalöner ses som tak av arbetsgivaren och att det är bättre att påverka lönen på annat sätt. Motionen röstades ner av fullmäktige.

Men SLF student ser fortfarande ett starkt behov av lägstalöner.

– Många säger att lägstalön blir som ett tak. Men vi ser att löneutvecklingen fortsatt är dålig och väldigt få har möjlighet att löneförhandla, säger Robert D. Lilford och fortsätter:

– Om man ändå inte får möjlighet eller kan löneförhandla på grund av ens utsatta situation på arbetsmarknaden, finns det inget värde i att premiera helt individuell lönesättning. Då är det bättre att ha en minimilön för att få upp lönerna, förutsatt att minimilönen ligger väsentligt högre än medellönen nu.

I den senaste lönenkäten uppgav 89 procent av de oexaminerade läkarna som svarat att de inte kunnat påverka sin lön. Bara 17 procent uppgav att de förhandlat om lönen.