Socialstyrelsen: Fortsatt ja till läkarstudenter på akuten

Socialstyrelsen har, på uppdrag av regeringen, sett över och uppdaterat sina föreskrifter och allmänna råd om särskilda förordnanden att utöva läkaryrket. Reglerna anger när och hur olegitimerade läkare ska ha rätt att jobba som underläkare.

Förslaget till nytt regelverk fick både ris och ros under remissrundan. En punkt där åsikterna skiljer sig mycket åt är frågan om läkarstudenter bör få arbeta som läkare på akuten. Ja, tycker Socialstyrelsen, Läkarförbundet och majoriteten av regionerna. Nej, tycker Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) och majoriteten av lärosätena.

»Mot bakgrund av att studenterna ännu inte slutfört sin utbildning och de stora krav som ställs på en läkares tjänstgöring på en akutmottagning anser Ivo att det är förenat med stora patientsäkerhetsrisker att studenter arbetar i en så krävande miljö«, skrev Ivo i sitt remissvar till Socialstyrelsen.

Flera lärosäten går ännu längre. De anser inte att läkarstudenter bör få arbeta som läkare överhuvudtaget förrän de slutfört utbildningen.

Nu har Socialstyrelsen fattat beslut om det nya regelverket som börjar att gälla i februari nästa år. Myndigheten står fast vid att ge fortsatt rött ljus för läkarstudenter att arbeta med särskilt förordnande i primärvården – men grönt ljus för det på akuterna.

Bland annat Ivo har ifrågasatt de olika bedömningarna. Arbetet vid en akutmottagning kan »i många avseenden likställas med arbete inom primärvården«, skrev Ivo i sitt remissvar.

– Först funderade vi på att ta bort förbudet inom primärvården, men nästan alla ville ha kvar det. Argumenten som kom upp var att primärvården har särskilda förutsättningar och arbetssätt. Det är mycket ensamarbete och svårt att ge studenterna det stöd de behöver, säger Lars-Anders Kring, jurist på Socialstyrelsen, som arbetat med översynen av regelverket.

Samtidigt säger bland annat Ivo att arbetet vid en akutmottagning är minst lika krävande och det är svårt att ge tillräckligt stöd till studenterna även där?

– I grunden tänker vi att det är en bra grej att studenter får möjlighet att arbeta och utvecklas i slutet av utbildningen och det är även positivt för sjukvården. Och med de nya reglerna med hårdare krav om stöd och handledare bedömer vi inte att det behövs ett förbud, säger Lars-Anders Kring.

Han påpekar även att det, förutom föreskrifterna och de allmänna råden om särskilda förordnanden, finns flera lagar som sätter ramarna.

– I hälso- och sjukvårdslagen står det till exempel att om man bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet ska den personal som behövs för att ge en god vård finnas på plats.

I och med att den nya 6-åriga läkarutbildningen införs, höjs gränsen för att få särskilt förordnande från termin 9 till termin 10. SLF student hade hellre sett en sänkning av gränsen, enligt Robert D. Lilford, som är ordförande.

– I Finland vikarierar man från termin 8, men med väldigt tydliga regelverk om handledning och stöd. Ju fler möjligheter man ges att utöva läkaryrket, desto mer kompetent kommer man att bli.

Han anser att det är extra viktigt i och med den nya läkarutbildningen som leder till en legitimation. Men påpekar samtidigt att det kräver bra stöd och handledning.

I det nya regelverket stärks kraven på att läkare med särskilt förordnande ska få stöd och handledning. Handledaren ska vara en legitimerad läkare, och handledningen bör planeras in i den ordinarie tjänstgöringen, enligt Socialstyrelsen.

– Det blir en av de största nyheterna. Sedan har man förhoppningsvis fått bra stöd även tidigare i de flesta fall. Men tanken är att det ska leda till att alla får det nu, säger Lars-Anders Kring.

Läkarförbundet efterlyste i sitt remissvar en skarpare skrivning om att handledaren även måste vara på plats fysiskt. Socialstyrelsen har inte lagt in ett sådant krav. Däremot ett allmänt råd som säger att »vårdgivaren särskilt bör beakta om det finns behov av att handledaren eller någon annan legitimerad läkare som medverkar i stödet och vägledningen till den förordnande finns tillgänglig på plats«.

Enligt Lars-Anders Kring övervägde Socialstyrelsen att införa en tvingande regel för akutmottagningarna. Men myndigheten såg en risk att det skulle leda till att andra verksamheter skulle tolka det som att det endast behövs handledning på plats på akuterna.

– Vi befarade att det kunde få en sådan effekt. Samtidigt kan det finnas nog så stora behov inom andra verksamhet att ha handledning på plats.

Svensk förening för akutsjukvård (SWESEM) är kritiska till att läkarstudenter tillåts på akuterna men inte i primärvården. Föreningen tycker också att skarpare krav på handledning bör ställas.

Föreningens ordförande Michael von Schickfus ser risker med att det är upp till arbetsgivaren att bedöma vilket stöd som behövs.

– Jag tycker inte ansvaret att ta ställning till det borde ligga på arbetsgivaren som har ett ganska starkt ekonomiskt incitament att inte ha handledning på plats eftersom det är dyrare.

Läs också:

Studenter på akuten – en tillgång eller en patientfara?

Läkarförbundet välkomnar stärkt stöd till olegitimerade läkare

Olika åsikter även i läkarkåren

Akutläkare kritiska mot förslag om särskilda förordnanden