Socialstyrelsen har, som Läkartidningen tidigare berättat, sett över regelverket för särskilda förordnanden att utöva läkaryrket på uppdrag av regeringen. De nya föreskrifterna och allmänna råden börjar gälla i februari 2023.

De nya reglerna berör bland annat läkare som är utbildade utanför EU/EES och saknar svensk läkarlegitimation. De behöver exempelvis ett särskilt förordnande för att göra praktisk tjänstgöring.

I dag finns det språkkrav för att få en läkarlegitimation i Sverige. Men det ställs däremot inget sådant krav för att få arbeta som läkare med ett särskilt förordnande.

I förslaget till nytt regelverk hade Socialstyrelsen inte med något språkkrav. Bland annat för att det skulle försvåra för utländska läkare som exempelvis ska arbeta en kort period i Sverige för att introducera en ny teknik.

Det ledde till protester. Många regioner beskrev språkkrav som nödvändigt.

»Region Värmland anser att språkkravet bör vara ett givet krav och i stället bör man ange de speciella tillfällen där detta kan åsidosättas. När det gäller språkkravet anser vi att det är en fullständig självklarhet att det ska finnas ett språkkrav för att få arbeta i patientnära svensk hälso- och sjukvård«, skrev Region Värmland i sitt remissvar.

»Adekvata språkkunskaper är viktiga oavsett om en läkare utövar yrket med legitimation eller med särskilt förordnande«, påpekade Region Skåne.

»Det kan i förlängningen medföra ojämlik vård om det läggs på varje arbetsgivare att bedöma språkkraven utifrån tänkt tjänstgöring«, skrev Region Gävleborg.

Region Stockholm betonade i  sin tur patientsäkerhetsaspekten.

»Att läkare kan kommunicera med patienter och medarbetare är ytterst en fråga om patientsäkerhet. Region Stockholm anser därför att det är viktigt att läkare med särskilt förordnande har goda kunskaper i svenska språket och att språkkrav behöver ställas. Detta bör vara huvudregeln«.

Protesterna gav effekt: I det nya regelverket står det att läkare som är utbildade i andra länder måste ha nödvändiga kunskaper i svenska språket för att få ett särskilt förordnande att arbeta som läkare.

– Vi landade i att det är bra att ha ett reglerat, formellt språkkrav, säger Lars-Anders Kring som är jurist vid Socialstyrelsen och har arbetat med det nya regelverket.

Han tillägger:

– De flesta ville ha det, även om en del inte tyckte det behövdes regler om det, utan sa »det kollar vi ändå innan vi anställer«.

I de allmänna råden ger Socialstyrelsen mer vägledning om vad det nya språkkravet innebär. Läkaren i fråga ska ha godkänt resultat i svenska C eller svenska som andraspråk 3, alternativt någon annan kurs eller prov som ger behörighet till högskolestudier. För den som ska göra praktisk tjänstgöring och har klarat medicinska kunskapsprovet behövs däremot inget ytterligare bevis på språkkunskaper.

Det finns möjligheter att göra undantag från språkkravet om det finns särskilda skäl till det, enligt det nya regelverket.